Medieskugga för kommuner i glesbygd

Kommuner som ligger i storstädernas förorter eller på landsbygden riskerar att hamna i "medieskugga". Där saknas lokaltidningar med journalistiska kvaliteter.

Det visar forskning som har initierats av Sveriges Kommuner och Landsting.

- Det finns för lite genuin journalistisk granskning av den kommunala makten. Medierna fullgör inte det uppdrag för demokratin och rollen som tredje statsmakt som riksdagen har gett dem - och som är anledningen till att staten delar ut presstödet,

säger Håkan Hvitfelt, professor vid JMK - Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Stockholms universitet.

Han är en av flera kända massmedieforskare som deltar i rapporten Ett granskande samhälle: Kommunerna och massmedia.

Den granskande kommunjournalistiken i lokaltidningarna lyser med sin frånvaro. Tidningarna gör få egna avslöjanden. Däremot blir det allt vanligare att tidningarna rapporterar om andras kritik, till exempel revisionsrapporter och statliga utredningar.

- Dagens granskning bygger mycket på intervjun som metod för att ta fram material och förmedla kritik. Att under en längre tid självständigt gräva, gå till botten och undersöka hur det ligger till, är mycket ovanligt, säger Mats Ekström, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.

Dessutom visar forskning att kommunerna har blivit bättre på att styra informationen. De har väl genomtänkta strategier för hur de ska nå ut med sina budskap till medborgarna. Kommunikation är ett hett område som det satsas pengar på och som har knutits närmare den kommunala makten. Det får konsekvenser för oppositionspartierna, som då kan få det svårare att göra sin röst hörd och få ut sitt budskap i medierna.

Tidigare utgiven i samma serie: Ett granskande samhälle: Kommunerna och revisionen.

För mer information: Lars Roswall, FoU-rådets sekreterare