Grön ideologi

– ett krav på handling

I det här första kapitlet presenterar vi vår ideologiska grundsyn, våra grundläggande idéer,

hur vi ser på världen och vårt partis historia.

Miljöpartiet de Gröna är en del av en världsomspännande grön politisk rörelse. Tillsammans

kämpar vi för långsiktigt hållbara, demokratiska samhällen, där människor tar ansvar, både

lokalt och globalt. Vår vision är samhällen som lever i fredlig samexistens, verkar i jämlikt

samarbete och där människor, djur och natur respekteras.

Alla människor har samma värde och likvärdiga, grundläggande rättigheter. Människor måste

ges frihet att utifrån sina förutsättningar och möjligheter utvecklas till egna individer.

Kulturell mångfald och olika livsval ska uppmuntras. Människans frihet att bestämma över

sig själv ska bara begränsas av hänsyn till andra människors frihet och säkerhet, hänsyn till

kommande generationers rätt till en god livsmiljö och hänsyn till andra kännande varelser.

Människan är en aktiv och skapande varelse som vill och kan ta ansvar. Människors

kreativitet och vår ständiga förmåga att finna nya lösningar är en förutsättning för att vi ska nå

ett långsiktigt hållbart samhälle. Med aktiva, ansvarstagande medborgare utvecklas och stärks

det demokratiska arbetet. Vi anser att individer och grupper har ett ansvar som sträcker sig

utöver dem själva.

Värdet av solidaritet vilar på vår övertygelse om att människan förmår se sig själv i andra,

känna medkänsla och ta ansvar för allt levande. Vår ideologi vilar på en solidaritet som kan

uttryckas trefaldigt:

– solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet

– solidaritet med kommande generationer

– solidaritet med världens alla människor

Utifrån vår solidaritet formulerar vi en politik som kan uttryckas i ett antal grundläggande

idéer:

Deltagande demokrati

Genom att decentralisera makten vill vi stärka människors möjlighet till delaktighet. Vi vill ha

ett samhälle där makten utgår från folket och där fler är direkt delaktiga i de beslut som fattas.

När människor ges inflytande och ansvar över sina liv och det samhälle de verkar i, föds

lusten att engagera sig. Grunden för en deltagande demokrati är människors engagemang och

en fungerande rättsstat. För att skapa engagemang och delaktighet krävs att samhället

uppmuntrar kritiskt tänkande och ifrågasättande. Människans förmåga att tänka annorlunda

och bryta idéer mot varandra i ett fritt och jämlikt samspel är central i en deltagande

demokrati.

Ekologisk insikt

Människan är en sårbar del av ett känsligt ekologiskt system där allt hänger samman.

Försiktighetsprincipen innebär att vi måste hantera naturen med stor varsamhet och vara

ödmjuka inför vår egen ofullständiga kunskap om alla dess samband. Vi människor måste ta

ansvar för att förvalta jordens resurser i balans med naturen så att den biologiska mångfalden

bevaras. Vi anser att allt liv har ett värde i sig, oberoende av dess nytta för människan. När

människan håller sig inom de ramar naturen ger finns grunden för goda livsförutsättningar

och en hållbar välfärd.

Social rättvisa

Alla har samma rätt till en grundläggande social och materiell trygghet, en trygghet som ska

ge goda förutsättningar att skapa sig ett meningsfullt liv. En god samhällsutveckling

förutsätter trygga människor som vågar satsa och skapa. Samhället ska överbrygga

ekonomiska klyftor och erbjuda utbildning som ger alla möjlighet att delta i demokratin och

få ett meningsfullt arbete. Vård och omsorg ska utgå från individens önskemål och behov.

Jämställdhet ska genomsyra allt arbete.

Barnets rättigheter

Barnets rättigheter måste tillgodoses utifrån barnets egna utgångspunkter och få stort

utrymme i allt beslutsfattande. I en barnvänlig värld tillgodoses barnets grundläggande behov

av kärlek, mat, sömn, trygghet, utveckling, kultur och hälsa. Barn och unga ska ha möjlighet

att i växande grad påverka samhället och det som sker runtomkring dem. All

samhällsplanering ska utgå från barnets bästa och FN:s barnkonvention. Alla barn och

ungdomar ska ha möjlighet till en trygg uppväxt, sin eller sina vårdnadshavares tid och ansvar

och rätt till en god utbildning. Det är viktigt att man i frågor som rör umgänge och vårdnad

alltid ser till barnets bästa, och inte i första hand utgår från vårdnadshavarnas eller

föräldrarnas rättigheter.

Kretsloppsekonomi

Vi vill bygga ett samhälle där ekonomin utgår från sociala och ekologiska hänsyn, ett

samhälle där resurser fördelas rättvist och där hänsyn tas till djurens välfärd och naturens

begränsningar. Det innebär att vi sätter den ekologiska balansen och människors och djurs

välbefinnande före kortsiktig ekonomisk vinning. Ekonomisk utveckling måste ske inom

naturens ramar, utan att människor slits ut. Vi anser därför att tillväxt i konventionell mening

varken är möjlig eller eftersträvansvärd. Vi förespråkar ett ekonomiskt system där vi lever på

avkastningen av naturresurserna, i stället för att ständigt tära på dem. Vi måste lära oss att

leva på ett sätt som är möjligt för alla, nu och i framtiden. Tron på människans skaparkraft

och kreativitet är grundläggande för vår syn på ekonomi. Ett företagande med delaktighet och

personligt ansvar gör det möjligt att skapa mer än endast ett ekonomiskt värde.

Global rättvisa

En trygg värld är en plats där varje människa har sina grundläggande sociala, ekonomiska och

politiska rättigheter tillgodosedda. I en rättvis värld är resurserna likvärdigt fördelade. Vi har

bara en jord och vi är alla beroende av varandra. Vår livsstil påverkar andra människors

möjligheter. Vi vill verka för en rättvis och miljömässigt hållbar fördelning av jordens

resurser. Vi bejakar fritt kulturutbyte med möjlighet att arbeta och studera var man vill.

Människor som behöver fly ska ha rätt till asyl. Vårt långsiktiga mål är att alla ska få bo och

verka var helst i världen de önskar.

Ickevåld

Vi tror på ickevåld som en metod till förändring, då fred för oss inte bara är målet utan också

vägen. Vi tror på ickevåld som en metod för att hantera konflikter. Vi vill att det

internationella samarbetet ges förutsättningar att arbeta våldsförebyggande, genom att arbeta

mot konfliktorsaker av ekonomisk, ekologisk eller kulturell karaktär. Vi kräver en nationell

och global nedrustning av alla militära vapen. En värld i fred är en förutsättning för rättvisa

mellan människor och ett långsiktigt hållbart samhälle.

Jämställdhet och feminism

Kvinnor och män bemöts olika utifrån konstlade krav och förväntningar på sig själva och på

varandra, bland annat på grund av stereotypa uppfattningar om könen. Detta försvårar för

människor att utvecklas som fria individer. Den ojämställdhet vi ser i samhället i dag, där

mannen är strukturellt överordnad kvinnan, beror bland annat på konstruerade könsnormer.

Feminism betyder att vi insett samhällets rådande könsmaktsordning, och att vi vill förändra

den. Vi vill arbeta för ekonomisk, social och politisk likställighet mellan kvinnor och män.

Jämställdhet är när alla människor oavsett kön är fria att göra sina livsval utan att begränsas

av könsnormerna. Det krävs radikala förändringar i samhället och ökad acceptans för

människor som, utan att skada andra, väljer att bryta mot normer och konventioner.

Djurens rättigheter

Människan måste respektera djurs naturliga beteenden och skapa förutsättningar för dem att

leva efter sina naturliga mönster. I dag behandlas djur mer som handelsvaror än som

kännande varelser. Människan har ett moraliskt ansvar att skapa ett samhälle som värdesätter

och tar hänsyn till djuren. I ett samhälle som respekterar och är solidariskt med djur har

djuren rätt att få utlopp för sina naturliga beteenden och de slipper utsättas för lidande.

Självtillit och självförvaltning

Självtillit innebär att kunna lita till sina grundläggande resurser och möjligheter. Småskalig,

lokal och decentraliserad produktion måste öka på bekostnad av centralisering. Länder,

regioner och människor ska ta tillvara lokala möjligheter att klara av basförsörjning av mat

och energi. Motmakten till en allt mer skenande globaliserad ekonomi ligger i ett starkt

lokalsamhälle som producerar och konsumerar sina egna livsmedel. Människan har behov av

delaktighet, insyn, ansvar och gemenskap och kan inte reduceras till en egoistisk aktör på en

marknad. Självförvaltning och kooperativa organisationsformer är viktiga medel för att i

större utsträckning ta till vara hela människan som individ och social varelse.

Frihet

Genom rätten till lika möjligheter och olika levnadsuttryck utvecklas människor till

självständiga individer. Mänsklighetens mångfald är en del av samhällets drivkraft. Vi menar

därför att människor måste vara fria att utvecklas utan att bli förtryckta av fördomar. Vi

värnar därför rätten att vara olik. Människor ska kunna leva fria från utseende- och rollmallar

och ha rätt att vara den de är, leva på det sätt de önskar och älska dem de älskar. Vi arbetar för

ett samhälle som är fullt tillgängligt för funktionshindrade, jämställt mellan könen och

ickediskriminerande avseende etnisk bakgrund, livsåskådning, sexualitet och ålder. Den

grundläggande friheten ger människan möjlighet att åtnjuta livskvalitet, vilket är målet för vår

frihetspolitik.

Långsiktighet

Grön politik innebär att tänka och handla långsiktigt. Den frihet och solidaritet som vi vill ska

prägla dagens samhälle ska gälla också för uppväxande barn, barnbarn och kommande

generationer. Ingen har rätt att rycka undan livsförutsättningarna för dem som kommer efter.

Långsiktighet kräver stora förändringar av dagens system, liksom att individen tar ett

personligt ansvar för sin livsstil.

Världen idag

Människan har fått gåvor som ingen annan art. Det har gett oss möjligheten att välja. Vi kan

välja att förstöra eller att bygga upp. Vi kan bygga ett gott samhälle och ta ansvar, eller låta

bli.

I dag förstör vi vår enda jord. Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen

minskar i ökande takt. Förutsättningarna för framtida liv slås ut genom ökad miljöförstöring.

Mot bättre vetande använder vi mer och mer av fossila bränslen på ett sätt som förändrar

klimatet och möjligheterna för liv på jorden dramatiskt. Kampen om våra gemensamma och

krympande naturresurser hårdnar.

En liten global överklass upprätthåller och förstärker orättvisor genom diskriminerande

handelsavtal och överlägsna ekonomiska och militära maktmedel. En del av jordens

befolkning är trots detta på väg att lyfta sig ur fattigdom och nöd. Den rika världen i väst

utmanas på ett sätt som tidigare varit omöjligt. Men risken är stor att den positiva

utvecklingen slås tillbaka då alltfler människor kräver alltmer samtidigt som tillgångarna

sinar. Det gäller exempelvis tillgången till livsmedel som minskar på grund av rovfiske, gifter

och ett jordbruk som inte är långsiktigt hållbart. Det gäller också tillgången till färskvatten

som krymper i en oroväckande takt vilket redan skapar allvarliga konflikter runt om i världen.

För att försvara sin ställning drar sig inte världens mäktigaste länder för att indirekt ta livet av

miljontals människor i den fattiga delen av världen. Kampen om resurser skapar krig som

föröder, förstör och tar människoliv.

Dagens samhällssystem hindrar människors engagemang och skaparkraft. Många upplever att

de har få möjligheter till delaktighet. Beslut som tidigare kunde påverkas avgörs i dag i slutna

styrelserum, under hemliga förhandlingar i oöverskådliga organisationer.

Kapitalet är globaliserat. Multinationella företag finns i snart sagt varje del av vår tillvaro.

Både den politiska och den ekonomiska makten förflyttas längre bort och hamnar utom

räckhåll för flertalet. De folkvalda har lämnat ifrån sig en betydande del av möjligheterna att

finna lösningar på människors problem. Resultatet ser vi i ökad frustration och en utbredd

känsla av maktlöshet. I vår del av världen ser vi hur människor slits ned och slås ut av ett allt

råare samhällsklimat med allt högre krav på effektivitet. Stressen och den mentala ohälsan gör

människor till kuggar i ett ekonomiskt maskineri. De ekonomiska skillnaderna, gapet mellan

rika och fattiga växer. Samtidigt blir hålen och revorna i välfärden allt större. Detta göder

rasism och främlingsrädsla och utsatta grupper ställs mot varandra.

Dessa problem går att lösa. De är ett resultat av en medveten politik som kan förändras.

Därför växer det fram starka motkrafter. Människor över hela världen reser sig i krav på

förändring och finner sätt att lösa de problem som vid en första anblick kan synas olösliga.

Man finner vägar för att ta det inflytande man förtjänar. Människor besegrar diktaturer,

bygger lokalsamhällen och stärker demokratin. Ny, miljövänlig och resurssnål teknik

möjliggör en annan livsstil i samklang med djur och natur, och i rättvisa med alla världens

människor och kommande generationer. Vi lever i en brytningstid där den gröna rörelsen bär

på ett alternativ. Även om hotet känns stort är hoppet och möjligheterna större.

Vårt parti

Miljöpartiet bildades 1981 och är en del av en global grön solidaritetsrörelse. Vi växte fram ur

1960- och 1970-talens miljö-, freds-, solidaritets- och feministiska rörelser. De röster som

höjdes om miljökamp och samlevnad var en motreaktion på det ensidiga politiska tänkandet

och beslutsfattandet som rådde inom höger- och vänsterpartierna och som fortfarande

dominerar Sverige och världen i dag.

Den gröna visionen om att människa och miljö ska sättas före kortsiktiga vinstintressen växte

fram. Miljöpartiet och den gröna ideologin bär i dag ett alternativ till höger- och

vänsterideologierna. De traditionella ideologierna är dåligt rustade att formulera och lösa

dagens problem då de ofta bortser från naturens begränsningar, fördelningen av resurser

mellan generationer, andra kännande varelser och människor på andra sidan jorden.

Vi valde att bilda ett grönt politiskt parti för att kunna delta i det parlamentariska systemet och

genomföra nödvändiga förändringar med demokratiska metoder. Politik är en fredlig väg som

kan bidra till stora samhällsförändringar, men den kan inte lösa problemen utan stöd och

delaktighet från medborgarna.

Den gröna rörelsen vill förena frihet för individen med solidaritet. Detta är värden som har

formulerats av många före oss. Men vi bär på en förståelse, som varken är höger eller vänster,

om hur dessa värden kan kombineras med maktdecentralisering, småskalighet, självtillit och

ett långsiktigt ansvarstagande för vår världs framtid. Vårt arbete utförs direkt i parlamenten

såväl som genom opinionsbildning och direkta aktioner utanför de formella

beslutssammanhangen.

Den gröna ideologin erbjuder hopp och möjlighet att bygga något nytt tillsammans. Den

kräver att vi är beredda att anamma en ny solidarisk och långsiktig livsstil. Den gröna

ideologin kräver mer än en röst vart fjärde år eller tysta sympatier, den kräver aktiv handling.

Deltagande demokrati

– demokrati behöver engagemang

I detta kapitel utvecklar vi vår vision om direktdemokrati, analyserar varför människor

känner allt mer maktlöshet i dag och visar på möjliga sätt att nå ökat deltagande och

engagemang. Vi förklarar också vad vi menar när vi pratar om en fungerande rättsstat.

Direktdemokrati

Vi tror på en direktdemokrati där besluten fattas av dem som berörs. Beslut i valda

församlingar måste kompletteras och kunna överprövas direkt av medborgarna. I en

demokrati måste det finnas möjligheter för alla att delta i beslutsfattandet, samtidigt som

valda representanter har medborgarnas mandat att fatta beslut. I ett grönt samhälle har alla

möjlighet att styra sina egna liv. Alla har ett verkligt inflytande över samhällsutvecklingen.

Vår övertygelse är att en deltagande demokrati både förutsätter och föder ansvarstagande och

engagemang hos varje medborgare.

Långtgående decentralisering

För att göra verklighet av principen om att beslut ska fattas av dem som är mest berörda krävs

en långtgående decentralisering av makten. Många beslut som i dag fattas av staten bör

decentraliseras till regioner, kommuner, kommundelar eller helt lämnas till individen.

Sveriges regioner bör ges ökat självstyre, både när det gäller politik och organisation. Det

kommunala självstyret måste stärkas. Kommuners beskattningsrätt bör utvidgas. Kommuner

ska ha vetorätt när det gäller stora och genomgripande markexploateringar. De kommunala

frågornas tyngd bör bli tydligare genom att valen till kommun och riksdag genomförs under

olika år. Vi arbetar för självstyrande kommundelar, i kommuner där detta är lämpligt, och vi

värnar om ickekommersiella mötesplatser. Lagar som inskränker det kommunala självstyret

ska i huvudsak syfta till att garantera medborgarens rättigheter, demokratiska såväl som

sociala, gentemot kommunen.

I ett grönt samhälle kan man inte förvänta sig att det allmänna löser alla problem som uppstår.

Ansvar vilar också på individen och dennes egen insats. Vårt synsätt är att individen och

individer i samspel ska utgöra grunden för samhällsbygget. Det som individen själv inte

mäktar med ska delegeras till samhället, och då i första hand till beslutsstrukturerna närmast

den enskilde. Vårt samhälle byggs i varje läge underifrån, aldrig uppifrån och ner.

Makten centraliseras

I stället för att stärka medborgarnas inflytande ser vi i dag en utveckling där allt fler beslut

fattas utanför demokratisk kontroll. Då gränserna för marknader och ekonomiska flöden

monterats ned minskas folkvalda och regeringars möjlighet att styra utvecklingen. Resultatet

blir en upplevd maktlöshet bland såväl folkvalda som medborgare i allmänhet. Dagens

representativa system har förlorat möjligheterna att fånga upp människors drömmar,

önskemål och vilja. Allt färre känner tilltro till politiken och till sina egna möjligheter att

kunna påverka politiskt. Alla har inte likvärdiga möjligheter att göra sin röst hörd. Det är en

diskriminering som kostar samhället viktiga erfarenheter och idéer. Fortfarande har män

bättre förutsättningar än kvinnor att göra verklighet av sina tankar inom politiken.

I ett sådant klimat, med små möjligheter till inflytande, bryts människors engagemang ned

och grogrund ges till extremistiska rörelser. Ideella organisationer, folkrörelser, politiska

partier och skolor har en stor uppgift i att värna och bredda engagemanget.

Europa utan superstat

En del av centraliseringen av makten är framväxten av en superstat i Europa, i form av den

Europeiska Unionen (EU). Det hierarkiskt uppbyggda beslutsfattandet inom EU har gett dem

med störst ekonomiska resurser möjlighet att själva styra den politiska dagordningen och

tvinga fram beslut, samtidigt som de allra flesta fått ett ökat avstånd till makten. EU har

försvagat demokratin. Unionens konstruktion genomsyras av ett elitistiskt tankesätt. Det

folkliga inflytandet är kraftigt begränsat. EU-kommissionen är alltför mäktig och det är svårt

att utkräva ansvar.

Vi vill att Sverige ska lämna EU. Samtidigt har vi alltid varit anhängare till ett alleuropeiskt

samarbetsområde med fri rörlighet för människor och huvudsakligen mellanstatligt

beslutsfattande. Så länge Sverige är kvar i EU försöker vi därför använda det svenska

medlemskapet för att förändra och förbättra. Vi anser att varje medlemsland ska ha vetorätt

inom EU när beslut fattas i ministerrådet. Vi vill att makten ska återföras från EU till

medlemsstaterna, inte för att nationalstaterna skulle vara de bästa tänkbara enheterna för

beslutsfattande utan för att det är ett sätt bland många att föra makten närmare medborgarna.

Vi vill ha ett Sverige som arbetar för globala lösningar på globala problem, så som

människohandel och gränsöverskridande miljöförstöring. Men vi ser att dagens EU har små

möjligheter att bli ett användbart verktyg för att hitta sådana lösningar. Vi vill att Sverige ska

spela en aktiv och konstruktiv roll i det internationella samarbetet genom att handla och

samarbeta med vår omvärld. Självständigt och demokratiskt deltagande, globalt såväl som

lokalt, är grunden för de mellanstatliga samarbeten vi förespråkar. Frihandels- och

samarbetsavtal är en bra grund för detta, men befintliga EES-avtal är inte alls bra. Vi arbetar

fortlöpande och aktivt för att hitta nya och bättre former för det framtida alleuropeiska

samarbetet, vilket är vårt alternativ till EU.

Vi kan tänka oss överstatliga beslut angående miljöskyddande åtgärder så som hantering av

gränsöverskridande miljöföroreningar, skydd för hotade arter och biotoper samt

miniminormer för gränsvärden i utsläpp, natur och mat. Dessa bör tas av en organisation som

enbart hanterar dylika frågor, förslagsvis på global nivå.

Så länge Sverige är med i EU arbetar vi för att förändra EU. Vi vill begränsa EU:s makt och

återföra den till medlemsländerna. Vi stöder tanken att EU ska utvecklas till ett ”Europa à la

carte”, där varje medlemsland själv kan välja vilka delar av EU-arbetet de vill vara med i.

Medlemsländernas egna parlament ska ges möjlighet att kontrollera att EU inte fattar beslut

över sina befogenheter. Länderna ska också kunna pröva giltigheten av redan existerande EUlagar.

Det demokratiska inflytandet på den Europeiska centralbanken måste öka.

Offentlighetsprincip och meddelarfrihet enligt svensk modell ska införas i EU.

Globaliserad demokrati

Demokratin utmanas också av den ekonomiska globaliseringen. Det är nödvändigt att bygga

politiska motmakter till den kommersiella marknaden. Ju fler människor som ska bestämma

tillsammans, desto större krav måste ställas på att beslutsformerna är så demokratiska som

möjligt. Det gäller särskilt när människor med olika språk och olika kulturer ska komma fram

till gemensamma beslut. Vägen till en fungerande världsdemokrati måste börja med en bred

diskussion bland människor i många länder om hur gemensamma beslut ska kunna fattas så

demokratiskt som möjligt.

För att uppnå frihet och demokrati i världen som helhet måste vi angripa den ojämna

resursfördelningen och stödja de demokratiska krafterna över hela jorden. Det behövs

samarbete mellan demokratiska folkrörelser och en solidarisk global politik som bygger broar

och minskar klyftorna mellan fattiga och rika i världen. Ett viktigt mål för det internationella

demokratiska arbetet är att motverka den illegala handeln med människor, vapen och knark.

Kampen för demokrati är en kamp mot förtryck, despotism och korruption. Den organiserade

brottsligheten måste bekämpas och förebyggas. Likaså måste hot mot den globala säkerheten

förebyggas. Människors behov av säkerhet ska inte utnyttjas för att inskränka deras civila och

politiska rättigheter.

Stärkta medborgare

Demokratins former har i stort sett varit desamma sedan den allmänna rösträttens införande,

medan människor har fått ökad kunskap, utbildning och insikter. Världen har krympt,

människor reser mer och nyheter från andra sidan jorden når oss direkt. Människor har mer

utbildning och djupare förmåga att förstå svåra orsakssamband. Demokratin måste därför

utvecklas genom ett myndigförklarande av medborgarna. Vi är övertygade om att alla som får

möjlighet kan ta ansvar för det som händer runt omkring dem.

Tid, kunskap och tillgång till information

För att alla ska kunna delta i samhällsutvecklingen krävs tid för engagemang. Möjligheten att

ta ledigt från arbete och utbildning för fackligt och politiskt engagemang bör utökas.

Dessutom måste alla ha kunskaper om hur samhället är organiserat och kunna sätta sig in i

aktuella frågor. Skolan ska ge en god grundutbildning i demokrati. Information om politiska

beslut ska finnas tillgänglig. Medborgarnas och mediernas möjligheter och skyldigheter att

granska makthavarna ska stärkas. Vi vill förbättra möjligheterna till insyn på alla politiska

nivåer, i kommunala bolag, banker och näringslivet i övrigt. Ett kritiskt och självständigt

förhållningssätt till massmedia och reklam ska vara en naturlig del i all utbildning och medial

granskning.

Förnyelse av de valda församlingarna

Den representativa demokratin måste förnyas så att beslutsfattarna verkligen representerar

sina väljare. Vi vill därför sänka procentspärrarna i riksdags- och landstingsval. Det är viktigt

att de folkvalda församlingarna är direkt och proportionerligt valda. Möjligheten till personval

bör utökas, till exempel genom att återinföra rätten att stryka namn på valsedlarna. Helst vill

vi ha ett system där varje ledamot röstar med det antal röster som han eller hon fått i valet.

Det skulle ge en direktkoppling mellan den enskilde väljarens röst och den valdes inflytande.

Alla bör under någon del av livet få möjlighet att arbeta politiskt och ha ett politiskt uppdrag.

För att underlätta detta vill vi att det inte ska vara möjligt att ställa upp till omval efter att ha

haft samma förtroendeuppdrag i mer än tio år i följd. Möjligheten att ha flera uppdrag

samtidigt bör också begränsas.

Representativitet förutsätter att de beslutande församlingarna speglar samhället. Där en

människa bor, lever och verkar ska hon också kunna påverka samhället politiskt. Vi anser

därför att folkbokföringsorten ska utgöra grund för rösträtten. Alla utländska medborgare ska

ha rösträtt efter att ha blivit folkbokförda i Sverige. De ska även kunna bli svenska

medborgare efter att ha varit folkbokförda i Sverige i tre år. FN:s barnkonvention ska vara

vägledande vid samhällsplanering, eftersom de politiska beslut som är bra för barn och

ungdomar är bra för hela samhället. Barnkonsekvensanalyser ska göras inför alla politiska

beslut. Ungdomar ska ges större delaktighet bland annat genom sänkt rösträttsålder till 16 år.

Enligt vår övertygelse har alla människor lika värde och samma rättigheter, och ingen kan

födas till ett ämbete. Vi har därför svårt att se monarkins plats i ett modernt demokratiskt

samhälle.

Etiska regler för förtroendevalda

En viktig del av förnyelsen av den representativa demokratin är att fastställa vissa

grundläggande etiska regler för alla folkvalda. Några sådana regler som vi själva strävar efter

att följa är att:

– En politiker ska arbeta för samhällets bästa och inte sträva efter förmåner för sig själv,

sina anhöriga eller sitt parti.

– En politiker ska ha hög moral, hålla sig till sanningen och inte förvränga fakta.

– En politiker ska vara ett föredöme och så långt som möjligt leva i enhetlighet med de

idéer som hon eller han förespråkar. Innan en person nomineras till ett val ska hon

eller han deklarera eventuella avvikelser från sitt partis program och vallöften.

– En politiker ska vara beredd att på begäran lämna uppgifter om eventuella ekonomiska

eller andra bindningar till olika samhällsintressen, inklusive aktieinnehav.

– I debatter ska en politiker argumentera i sak och undvika personangrepp.

Direktdemokratiska instrument

Som en reaktion mot den tilltagande maktcentraliseringen har varianter av direktdemokratiskt

beslutsfattande växt fram i världen. Det handlar om sådant som gemensamt planerande av den

lokala budgeten, medborgerliga initiativ och kooperativt ägande.

När stora och viktiga beslut fattas bör alla få delta. En beprövad form för detta är

folkomröstningar. Fem procent av de röstberättigade ska kunna genomdriva folkomröstningar

på alla beslutsnivåer. Grundlagsändringar ska alltid underställas folkomröstning. Genom en

författningsdomstol vill vi stärka grundlagens ställning. För att stärka medborgarnas

rättigheter gentemot det allmänna vill vi öka brukarnas direkta inflytande över den offentliga

sektorn.

Det som gör att demokratiska länder är mer framgångsrika än andra länder, är att

medborgares skaparkraft och tankar tas tillvara. Det viktigaste är därför inte alltid vilka beslut

som fattas, utan hur de fattas. Det räcker inte att själva beslutsfattandet demokratiseras,

medborgarna måste också i högre utsträckning kunna påverka den process som leder fram till

beslut. Detta kan ske genom att medborgarna ges möjlighet att delta i arbetet att utforma

underlag och beslutsalternativ. Motionsrätt till kommunfullmäktige och öppna

nämndsammanträden för alla kommuninvånare är ett steg i rätt riktning. Även riksdagens

utskottsmöten ska vara öppna för allmänheten.

IT i demokratin

Informationstekniken skapar förutsättningar för en mer deltagande och direkt demokrati.

Demokratiska reformer har under senare år tvingats fram av rörelser som snabbt har kunnat

samla sig genom att utbyta information världen över. På samma sätt som diktaturer blir

svårare att upprätthålla när Internet ger möjlighet för oppositionella att sprida sitt budskap,

kommer IT innebära krav på fördjupad demokrati också i Sverige. Internet kan stärka

kommunikationen mellan väljare och valda, möjliggöra direkt deltagande i beslutsfattandet

och användas för att sprida bakgrundsinformation.

Civil olydnad och personligt ansvar

Engagemang och aktivism utgör grunden för varje demokratisk förändring. Utifrån detta anser

vi att civil olydnad är en naturlig del av demokratin. Med civil olydnad menas olagliga

åtgärder som följer principerna om ickevåld, öppenhet, strävan efter dialog och beredskap att

ta sitt straff. Det finns flera exempel i historien på att civil olydnad har stärkt folkstyret, gett

kvinnor rösträtt och folk självständighet. Reglerna om nödvärn bör kompletteras så att den

som försöker avvärja ett pågående eller överhängande ingrepp, i till exempel känsliga

naturmiljöer eller plågsam behandling av djur, ska anses handla i nödvärn. Denna princip får i

sig inte legitimera våld mot människor, djur eller skadegörelse på annans egendom. Vi anser

att lagstiftningen tydligt bör ange att var och en har rätt att utan påföljd vägra utföra ett arbete,

om arbetet innebär att man allvarligt riskerar sitt eget eller någon annans liv eller hälsa,

sprider massförstörelsevapen eller gift, begår andra brott eller skadar känsliga naturmiljöer.

Varje människa ska garanteras rätten att slippa bära vapen. För oss handlar det om att stärka

det personliga ansvaret och klargöra att var och en måste kunna stå för sina handlingar.

En fungerande rättsstat

För att upprätthålla demokratin krävs ett fungerande rättsväsende som säkerställer

grundläggande fri- och rättigheter. Rätten att yttra sig i tal och skrift, hålla möten,

demonstrera, organisera sig samt tro och tänka fritt är delar av detta. Det är ytterst farligt för

demokratin om polisens uppdrag övertas av privata vaktbolag. Det är också farligt för

demokratin med intrång i integriteten och diskriminering inom myndighetsutövning eller

rättsväsendet. En huvuduppgift för oss är att återupprätta förtroendet för rättsstaten och dess

institutioner. En viktig del i detta arbete är att se till att centrala funktioner som polis och

domstolar speglar samhället när det gäller till exempel kön och etnisk tillhörighet.

Utvecklat polisväsende

Polisens uppgift är att upprätthålla de demokratiska fri- och rättigheterna och skydda

medborgarna. Utrymme för godtyckliga bedömningar ska inte finnas och

demonstrationsrätten måste värnas. Polisens resurser måste räcka till en god bemanning över

hela landet och ett effektivt bekämpande av vardagsbrottsligheten. Särskilt måste det

brottsförebyggande arbetet prioriteras. Närpolisverksamhet, arbete mot droger och en generell

välfärdspolitik behövs för detta. Sverige bör återgå till restriktiva införselkvoter för alkohol.

Vi vill stärka inslaget av konflikthantering i polisutbildningen och ge utbildningen verklig

högskolestatus. Särskild utbildning krävs för poliser som arbetar med till exempel

narkotikabrott, sexualbrott, förhör av barn, våldsbrott i hemmet, ekonomiska brott och

miljöbrott. En särskild myndighet ska utreda brottsmisstankar mot poliser.

Human kriminalvård

Kriminalpolitiken måste bygga på en människosyn som ger alla människor goda

utvecklingsmöjligheter. I huvudsak bör alternativ sökas till fängelsestraff, som sällan är en

framgångsrik metod att förebygga brott. Inlåsning på anstalt kan delvis bytas ut mot mindre

destruktiva modeller, särskilt när det gäller korta påföljder. Vi ser gärna en ökad användning

av elektronisk övervakning som påföljd och för att förebygga enklare övergrepp.

Kriminalvården bör samarbeta med ideella föreningar för att verkställa vissa utdömda

påföljder.

Kriminalvårdens huvuduppgift måste vara att försöka förebygga brott. För att åstadkomma

detta är det viktigt att undanröja anledningarna till att människor hamnar i brottslighet och att

genomföra insatser för unga förbrytare. Samhället måste markera tydligt gentemot ungdomar

som begår brott, samtidigt som unga aldrig ska utestängas från utbildning eller annat som är

viktigt för de ska kunna ta aktiv del i samhället. Kriminalpolitikens syfte ska vara vård för att

återanpassa de intagna till ett normalt liv utanför institutionen. Den psykiatriska vården inom

kriminalvården måste förbättras.

Samhällets ansvar för brottsoffer

Varje brott är ett tecken på ett samhälleligt misslyckande, därför bär samhället ett ansvar för

stöd och hjälp till brottsoffer. Staten ska ställa upp med juridisk hjälp och vad som i övrigt

krävs för att offret ska kunna återgå till ett normalt liv. Vi vill särskilt prioritera stöd till unga

brottsoffer, så att inte den som varit utsatt för ett brott själv börjar uppleva utanförskap

gentemot samhället. Vittnen ska skyddas så att alla kan vittna utan risk för repressalier. Vi vill

att alla, såväl brottsoffer som misstänkta gärningsmän, ska ha rätt att ha ett oberoende

medborgarvittne närvarande, även vid kontakter med andra myndigheter än polisen.

Den skapande människan

– verktygen att förändra i var människas

hand

Vi tror på ett kunskapssamhälle med skapande människor. Det kräver god utbildning, aktivt

kultur- och föreningsliv, växande småföretagsamhet och ett land utan regionala klyftor. I det

gröna kunskapssamhället ställs stora krav på utbildningsväsendet att vara flexibelt, och på

medborgarna att våga ta till sig nya insikter, men vi tror att samhället och medborgarna

klarar det.

Frihet för fortbildning

Vi tror på ett samhälle där varje individ har möjlighet att skapa, utvecklas och dra nytta av

sina färdigheter. I ett samhälle som förbrukar mindre naturresurser och där alla har en given

plats i beslutsfattandet hamnar kunskaperna i centrum. Genom mångfald i utbildning, kultur

och media vill vi säkerställa att var och en får de verktyg de behöver för att delta i demokratin

och ta ansvar för sitt eget liv. Vi vill ytterligare stärka den skapande sektorn genom att

förbättra möjligheterna att utveckla småföretag och öka inflytandet i arbetslivet.

Lika möjligheter för alla

Människor har olika förutsättningar för att ta en aktiv plats i samhället. En viktig faktor är

olika förutsättningar att utbilda sig. Det finns i dag en social snedrekrytering där personer med

utländsk bakgrund och från icke-akademiska familjer är underrepresenterade i högre

utbildning. Skolväsendet måste ge betydligt större och mer genomtänkta resurser till barn och

ungdomar som befinner sig i riskzonen. Skolväsendet ska inte ses som en kostnad – det är en

investering. Förlorarna idag är de individer som hamnar utanför samhället. Samhället förråas

alltmer av ett utbrett utanförskap och blir fattigare genom att viktiga mänskliga bidrag går

förlorade.

Grundproblemet är att traditionell ekonomi och samhällsplanering tillåts ta plats på bekostnad

av mänskliga och kulturella värden. Vi vill vända på det. Ekonomin och samhällsplaneringen

ska tjäna de mänskliga och kulturella värden som samhället ska baseras på.

Forskning – en förutsättning för hållbar utveckling

En viktig förutsättning för att kunna satsa på utbildning är att utnyttja de frukter ett gott

utbildningsväsende ger. Högskolor och forskning måste stå mitt i samhällslivet och värna sitt

oberoende och kritiska förhållningssätt. Den grundläggande fria och nyfikenhetsstyrda

forskningen behöver stärkas. Grundforskningen ska vara en av universitetens huvuduppgifter.

Staten har ansvaret för att finansiera och garantera forskningens oberoende. Jämställdhet ska

råda på alla nivåer inom universiteten. Forskningen kommer alltid ha en nyckelroll i arbetet

för en hållbar samhällsutveckling. Den behovsorienterade forskningen behöver stärkas och

möjligheterna och incitamenten att starta företag och kommersialisera forskningsresultat och

innovationer måste öka. Universiteten bör därför få del av rättigheterna till

forskningsresultaten.

Ett fungerande samspel mellan forskning, samhällets behov och näringslivets önskemål

behöver utvecklas. Det behövs goda kontaktytor mellan högskolorna och näringslivet. För att

kunna ställa om till en hållbar utveckling måste kunskap byggas upp genom en aktiv

forskningspolitik. I framtiden bör politiska reformer och satsningar i högre grad åtföljas av

forskningsinsatser. Därigenom ges en möjlighet att på ett vetenskapligt sätt utvärdera

satsningar och skapa goda underlag för framtida beslut. Det är viktigt med en etisk prövning

av forskning för att fördjupa och stimulera debatten om forskningsetik och skydda människors

identitet.

Forskning för att bota eller förebygga sjukdomar behöver stärka sin tvärvetenskapliga och

patientnära kliniska del. Inom forskning överlag bör genusperspektivet uppmärksammas.

Forskningen måste utgå ifrån allas förutsättningar.

Växtkraft i hela landet

En förutsättning för utveckling och lika möjligheter för alla är att skapa växtkraft i hela

landet. Gröna städer och en levande landsbygd går hand i hand och bygger på att vi ser

människors vilja och förmåga att utveckla de förutsättningar som finns i närmiljön. Ett

utjämningssystem mellan ekonomiskt starka och svaga kommuner är nödvändigt.

Bygdeföreningar, intressesammanslutningar och företag ska kunna delta aktivt i det lokala

arbetet. Vi vill utveckla företagandet genom att sänka arbetsgivaravgifterna i regioner med

svag företagsamhet. Statliga verk och institutioner, länsstyrelser, landsting och kommuner ska

alltid sträva efter att sprida sin verksamhet utanför centralorter eller storstäder. Vinster från

vattenkraft, skog och malm ska kunna användas för att utveckla de regioner som producerar

dessa resurser. För att stoppa avfolkningen av vissa delar av landsbygden vill vi ge kommuner

och regioner rätt att införa bo- och brukarplikt för jordbruk, skogsbruk och bostäder vid

nyinköp. Genom lägre beskattning av fastigheter som ägs av lokalbefolkningen vill vi

underlätta att människor bor kvar i attraktiva områden där taxeringsvärdena ökat kraftigt.

Grön stadspolitik innebär minskad energianvändning, transporter som ger mindre

miljöbelastning och minskad resursanvändning. För att trafiken ska kunna minskas är det bra

om bostäder, arbete, barnomsorg, skola och affärer ligger nära varandra. Affärer med mat,

kläder, husgeråd och annat som människor behöver till vardags ska inte byggas i

industriområden, längs motorleder eller i tätorternas utkanter dit det är svårt att ta sig utan bil.

Närhet skapar också ökad trygghet och ökat intresse för de människor som bor runt omkring.

Grön- och naturområden ska vara en integrerad del av stadsmiljön för att ge alla en möjlighet

till ett rikt friluftsliv, naturupplevelser och ren luft. De problem som trafiken skapar i städerna

med buller, utsläpp och otrygghet måste lösas. Fler måste få möjlighet att gå, cykla och åka

kollektivt på ett säkert och effektivt sätt. Städerna bör därför i vissa delar vara bilfria. Egna

filer för bussar, modern snabbspårväg och en ökad satsning på spårbunden trafik är exempel

på metoder för att skapa bilfria städer.

Flexibel utbildning

Vår syn på utbildning och skola bygger på att alla barn och unga i grunden är aktiva och

kreativa individer, med förutsättningar att bli solidariska, ansvarstagande och kärleksfulla

vuxna. Skolan ska stödja eleverna i deras personliga och sociala utveckling lika väl som att ge

kunskap. Vi utgår därför från barnens, ungdomarnas och studenternas perspektiv. Kritiskt,

självständigt tänkande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för varje individs möjlighet

att växa och utvecklas.

Utbildning för livet

Hela utbildningssystemet, från förskola till högskola, har en nyckelroll i arbetet med att skapa

ett långsiktigt hållbart samhälle. För att kunna överleva som art på jorden måste människan

utveckla en ekologisk förståelse och vördnad för naturen. Sådant bör löpa som en grön tråd

genom alla ämnen. Som sociala varelser måste vi också förstå de historiska skeenden som

format våra samhällen, samt ges möjlighet att ta del av vår kulturhistoria. Estetiskt och annat

praktiskt arbete ska genomsyra skolan. Det inverkar positivt på arbetsklimatet i skolan om

eleverna får olika möjligheter att uttrycka sig. Skolan måste på allvar avsätta tid för att främja

elevernas harmoniska utveckling. Det handlar om att medvetet arbeta med känslor, stärkande

övningar, respekt för andra och sig själv, konflikthantering och demokrati. Vi verkar för att

det i läroplanen sätts upp mål även inom ovanstående områden. Skolan ska präglas av en

kunskapssyn som utgår från att samtal som baseras på egna tankar och erfarenheter är

grunden för allt lärande.

Mångfald inom barnomsorg

Det ska finnas en mångfald av verksamheter för barn som ger varje individ optimala

förutsättningar att utvecklas. I förskolan måste man fritt få arbeta utifrån barnens egna

förutsättningar, med utgångspunkt i den fria leken och respekten för barnets trygghet och

integritet. För att motverka cementerade könsroller ska ett aktivt jämställdhetsarbete bedrivas

i förskolan. Barngruppernas storlek och personaltätheten inom förskolan ska bygga på en

bedömning av vad som är bäst för barnen snarare än ekonomiska överväganden. Vi vill skapa

möjligheter för föräldrar att vara hemma med barnen under de första levnadsåren, att låta

barnen vara på familjedaghem eller att ge dem plats på en enskild eller kommunal förskola

som passar barnets behov. Kommunerna ska få ökade möjligheter att stödja alternativa

barnomsorgsformer. Föräldrar som vill vara hemma med sina barn ska ges större ekonomiska

möjligheter till det. Detta kan till exempel ske genom att varje förälder som vill vara hemma

med sitt barn de första tre åren ska ha rätt till en ersättning motsvarande existensminimum.

Skola med elevmakt, utan betyg

Vi arbetar för en flexibel skolstart där barnet ges möjlighet att börja skolan mellan sex och

åtta års ålder. Skolan ska vara en mötesplats, en arbetsplats och ett socialt rum, den ska främja

tolerans och ge varje individ bästa möjliga förutsättningar att göra sina livsval. Därför måste

den ges nödvändiga resurser att möta en komplicerad verklighet. Särskolan behövs för de

elever som är i behov av det stöd som finns där. Modersmålsundervisning är en självklar

rättighet.

Pojkar och flickor bemöts olika i skolan. Därför är det viktigt att skolorna upprättar

jämställdhetsplaner för att motverka ojämställdhet bland elever. Dessutom bör all

skolpersonal få kontinuerlig utbildning om funktionshinder, jämställdhet, antirasism,

mobbning och situationen för homo-, bisexuella och transpersoner (HBT-kompetens). Alla

skolor ska ha en fungerande elevvård.

Skolan ska vara en frizon från kommersiella intressen. Inga sponsrade läroböcker ska

användas. Skolans internationella engagemang bör öka, eftersom utbyten mellan länder och

kunskap om hela världen är en viktig uppgift för skolan.

Varje grundskola ska styras demokratiskt av dem som berörs av skolans angelägenheter,

genom en styrelse som består av skolpersonal, elever och föräldrar.

För att ge lika möjligheter för alla elever att tillgodogöra sig utbildningen bör skolmat

garanteras alla elever inom grund- och gymnasieskolan avgiftsfritt.

Skolan ska garantera alla elever näringsriktig mat, oavsett elevernas etiska val eller

medicinska behov. Skolmaten ska vara ekologisk.

Bättre än betyg

Vi vill avskaffa dagens betygssystem. Betygsystemet bidrar i hög grad till stress och är inte ett

rättvist och objektivt system för att spegla individens möjligheter. Det behövs ett utvecklat

och förbättrat system för att ge information till elever och föräldrar om kunskapsnivå,

utveckling och framtidsmöjligheter. Vi vill därför ersätta betygen med ett utvärderingssystem

som ger en mer allsidig bild. Detta kan också fungera som ett urvalsinstrument till högskolan.

Vi vill fram till dess att betygen avskaffas ge elever rätt att få sina betyg omprövade.

Gymnasieskolor

Den gymnasieskola vi vill se bygger på mångfald, valfrihet och självstyre. Alla

gymnasieskolor ska ha styrelser med elevmajoritet. Vi välkomnar en utveckling av gymnasiet

som går i riktning mot en ökad decentralisering av ansvar. Vi vill att alla ämnen i gymnasiet

ska anpassas mer till respektive inriktningar i skolan, till exempel genom lärlings- och

hantverksutbildningar. Renodlade lärlingsutbildningar bör finnas som alternativ till den

ordinarie gymnasieskolan. God utbildning i arbetsmiljö och säkerhet ska erbjudas alla

gymnasieelever och lärlingar. Teoretiska och praktiska kunskaper måste ges samma värde och

få samma utrymme. Valet av inriktning ska göras av eleven själv. Därför ska antagningen till

gymnasiet i första hand vara öppen för alla behöriga. Gymnasieskolan ska i första hand

dimensioneras efter elevernas val och intressen.

Mångfald av skolor

Den enskilda skolan ska ges en större frihet att utveckla egna mål och undervisningssätt. För

att skapa förtroende för en sådan pedagogisk frihet måste de lokala målen kompletteras med

tydliga nationella riktlinjer och mål. Vi tror att friskolor och kommunala skolor ska ha samma

ekonomiska villkor, regelverk och tillsyn. Vi vill ha en mångfald av olika organisationsformer

och pedagogiska inriktningar i skolan. Friskolor har bidragit till ökad mångfald och valfrihet,

och är ett positivt tillskott i det svenska skolväsendet.

Vi tror att organisationsform och ägande påverkar skolans innehåll och kvalitet i allra högsta

grad. Vi vill att tillsynen av alla skolor ska utökas, såväl kommunala som fristående. Alla ska

kunna vara trygga i att skolan följer de av samhället uppsatta reglerna och målen. Vi vill

motverka att fristående skolor ska kunna drivas i vinstsyfte. Friskolor ska inte ha rätt att ta ut

avgifter från sina elever. Vi förordar små och självstyrande skolor och värnar om byskolor.

Livslångt lärande

I ett kunskapssamhälle måste man kunna lära, lära ut och lära om. Ett samhälle i ständig

utveckling behöver en väl fungerande högre utbildning. Universitetens uppgift ska vara att

sprida kunskap till studenter och samhället samt att ständigt analysera och utveckla den

gemensamma kunskapsmassan. Högre utbildning bör genomsyras av ett tvärvetenskapligt

perspektiv för att främja helhetstänkandet. Målet för undervisningen ska vara att studenterna

ska kunna ta ansvar, kritiskt reflektera och lösa problem. Studentinflytandet i den högre

utbildningen måste stärkas. Kårobligatoriet är en förlegad form av kollektivanslutning som

bör avskaffas, samtidigt som studenternas rättigheter måste skyddas i lag. Den sociala

snedrekryteringen till högskolan måste brytas. Vi vill utveckla möjligheterna att gå praktiska

yrkesutbildningar på högskolenivå.

Var och en som studerar gör inte enbart en insats för sin egen utveckling utan också för

samhället i stort. Vi vill därför på sikt införa studielön. Som ett steg på vägen dit vill vi ändra

regelverket för studiemedel så att bidragsdelen i studiemedlen ökas. Studiemedelssystemet

ska präglas av flexibilitet och stor möjlighet för individen att styra över sin livssituation. Man

ska kunna studera så länge man vill och vid den tid man själv väljer. Flexibiliteten ska också

innebära att det belopp en student väljer att låna är självvalt upp till en viss totalsumma. Det

sociala skyddsnätet runt studenter måste utgå från en helhetssyn på studenternas situation och

göra det möjligt att studera vid vuxen ålder. För det livslånga lärandet fyller också

studieförbund, kommunal vuxenutbildning och folkhögskolor en allt viktigare funktion. Dessa

organisationer måste vara flexibla för att kunna möta olika behov och grupper. Därför ska de

garanteras frihet och resurser. Studenter ska också innefattas i de sociala trygghetssystemen.

Inga avgifter ska få tas ut för studier på högskolor och universitet.

Den mentala miljön

Det samhälle vi lever i och våra egna tankar skapar en mental miljö. I dag fylls vår mentala

miljö med reklambudskap, kommersialisering och utseendefixering. Tid har blivit en bristvara

samtidigt som många människor i vår del av världen spenderar mer tid med att konsumera

media än att vara med sina nära och kära. Barn har kommit att uppfostras av TV. Många

ungdomar och kvinnor, men även män, får ätstörningar av utseendefixeringen. Påtvingade

könsnormer påverkar både män och kvinnor. Självdestruktiviteten och konsumtionen av

antidepressiva medel ökar bland unga.

Vi vill vidga miljödebatten till att också handla om den mentala miljön som sätter gränser för

våra möjligheter att skapa. Människor måste återta rätten till sina tankar och sin integritet. För

att komma till rätta med den mentala miljöförstöringen kan man använda politiska verktyg

såsom att begränsa reklamutbudet, införa reklamskatt, införa regler mot pornofieringen och

sexualiseringen av det offentliga rummet. De problem som uppstår på grund av

pornofieringen, sexualiseringen och våldet i media bör också diskuteras i skolan, som

tillsammans med public service har ett ansvar för att medvetandegöra människor om hur de

påverkas av media och reklam.

Medial bredd

Ett kunskapssamhälle med en deltagande demokrati kräver saklig information, aktiv

samhällsgranskning och grävande journalistik. Ett rikt utbud av medier måste ta ansvar för att

hålla en öppen och bred debatt levande i viktiga samhällsfrågor. I dag förändras

medieindustrin allt snabbare och intressekonflikter uppstår mellan rättssäkerhet och integritet

både när det gäller ägande och utbud. Mediekoncernerna som kontrollerar medieutbudet

globalt och i Sverige fungerar numera som storföretag, med konsekvensen att jakten på vinst

sker på bekostnad av kvalitativ samhällsinformation. En starkare lagstiftning mot

ägarkoncentration är viktig för att garantera mångfald av åsikter och yttrandefrihet i

samhället. Public service, radio och TV i allmänhetens tjänst ska ha ett tydligt kvalitetsansvar

och helst finansieras genom en generell medieavgift. Vi vill utöka public service med en

rikstäckande tidning. Etiska normer och hänsyn till barn ska hävdas av en stark

granskningsnämnd och genom tittar- och lyssnarinflytande.

Vi ser positivt på framväxandet av ett nytt medielandskap och nya medier och vill därför att

presstödet ska höjas och omfatta även nya medier. Samtidigt vill vi verka för en omfördelning

av presstödet så att mer går till små och nystartade medier på bekostnad av de stora medierna.

För att finansiera detta vill vi höja reklamskatten. Särskilt hoppas vi att nya medier kan

komma vända den ojämställda bild som i dag förmedlas inom medievärlden. Medieutrymmet

ska inte ockuperas av sexualiserade bilder. Bilden av kvinnan och mannen i reklam, i TV och

i tidningar måste bli jämställd och fri från diskriminering. Ett sätt att klara detta är att

uppmana mediebranschen att skärpa, modernisera och förtydliga de etiska spelreglerna för

press, radio och TV. Om inte aktörerna kan sköta detta själva måste samhället ha möjlighet att

använda presstödet och andra styrmekanismer för att stimulera fram ett jämställt och jämlikt

medieutbud utan att kompromissa med yttrandefriheten.

Flödande kulturliv

En aktiv dialog och ett aktivt kunskapsutbyte kräver ett flödande kulturliv. En stor del av den

nuvarande kulturen bär sina egna kostnader i form av avgifter, försäljning, biljettintäkter och

liknande. Vi anser att den del av kulturen som har svårt att bära sina kostnader ska få

möjlighet till ekonomiskt stöd från det allmänna. Kulturens dynamiska kraft och frihet

främjas dock bäst om den kan verka helt oberoende av kommersiella intressen och ha ett fritt

förhållande till den offentliga sektorn. Vi vill att samhället ska finna vägar till att uppnå detta.

Kommunen ska ge stöd till verksamheter som musik- och kulturskolor och fria teater- och

dansgrupper. Regioner och landsting bär ansvaret för sina teatrar, musikinstitutioner, bibliotek

och museer. Staten organiserar övergripande kulturverksamhet via ytterligare teatrar, museer

och musikinstitutioner. För att kulturarbetare ska kunna utöva och försörja sig på sitt yrke vill

vi förbättra deras ekonomiska förutsättningar. Vår utgångspunkt är att ett rikt kulturutbud

behöver klassiska institutioner, fria grupper och alla de människor som finner lust i att vara

kulturellt aktiva. För att motverka att kommersiella intressen tar över den fria kulturen måste

tydliga regler gälla vid all sponsring. Vid om-, ny- och tillbyggnad av offentligt ägda lokaler

bör minst en procent av kostnaderna avsättas till estetisk utformning. Bokmomsen ska hållas

låg och på sikt helt avvecklas.

Kulturell fortbildning

Skolan är vår största kulturinstitution. Vi vill ha mer kultur i grund- och gymnasieskolan. Vi

vill också uppmuntra de fria musik- och kulturskolorna. Alla ungdomar ska, oavsett familjens

inkomst och bostadsort, ha möjlighet att spela instrument, sjunga, dansa, filma, slöjda, måla,

skriva eller spela teater på sin fritid. Den aktiva kulturverksamhet som bärs upp av lokala

folkrörelser stärker sammanhållningen mellan människor. Folkmusik och dans erbjuder

mötesplatser som stimulerar till eget agerande. Därför bör arrangörernas möjligheter stärkas.

Samhällets bidrag till kulturen ska ges så att jämställdhetsmål och integrationsmål uppfylls.

Svensk film

Film är den konstform som näst musiken når flest människor. Trots det är svensk

filmproduktion kraftigt underfinansierad. För att ge motbilder till den helt kommersiella

filmen och för att främja bredd och kvalitet är det önskvärt med ökat samhällsstöd till svensk

filmproduktion. Jämställdhet ska genomsyra filmens område, vilket kan åstadkommas genom

bland annat tilldelningen av ekonomiska medel. Skandinavisk produktion av barnfilm är unik

i Europa och måste ges bra förutsättningar.

Motion, idrott och rörelse

I Sverige har vi en bred folkrörelse med mängder av ideella föreningar som skapar

meningsfull fritid för barn, ungdomar och vuxna. Det är viktigt att de ideella organisationerna

får fortsätta sitt demokratiska arbete med att skapa mötesplatser där folk kan samlas och

umgås på lika villkor. Fysisk rörelse är en viktig del för att skapa en god hälsa och

välbefinnande för människor. Idrottsrörelsen är den största folkrörelsen i Sverige och de

pengar som kommer idrotten till del måste fördelas jämnare mellan könen så att bland annat

dam- och flickidrotten ges bättre förutsättningar och ekonomiska villkor än i dag. Resurserna

som går till idrotten ska i första hand kanaliseras till ungdoms- och breddidrotten. Dit räknar

vi bland annat idrott för funktionshindrade, korpidrott och motionsidrott.

Friluftsliv har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Människan har ett

grundläggande behov av både fysisk aktivitet och naturkontakt. Vi arbetar för att antalet

rekreationsområden ska bli fler och mer tillgängliga. Skolan ska ge möjlighet till rörelse varje

dag. Vi arbetar för att fler lektioner genomförs med inslag av rörelse. Inlärningen och

kreativiteten ökar vid utevistelse.

Bibliotek och museer

Välförsedda och offentligt finansierade bibliotek ska garantera allmänheten tillgång till ett

brett kulturutbud. Boklån ska vara avgiftsfria. Bibliotekens förekomst och kvalitet ska

garanteras i lag. Byggnader, minnesmärken och andra kulturmiljöer, såväl i städerna som på

landsbygden, måste bevaras och vårdas för framtiden. För att säkra existensen, kvaliteten och

tillgängligheten av museer med lokal och regional karaktär ska dessa få statsbidrag. Offentligt

finansierade museer bör vara avgiftsfria. Kvinnors bidrag till historien saknas ofta på våra

museer, och vi vill därför verka för att ett kvinnohistoriskt museum eller kunskapscentrum

byggs upp. Vår strävan är att kvinnohistoria ska vara en naturlig del av alla museers

verksamhet. Alla museer har en skyldighet att uppfylla uppsatta jämställdhets- och

jämlikhetsmål.

Kretsloppsekonomi

– en ekonomi där människor får betydelse

”Först när det sista trädet huggits ned, den sista floden förgiftats, den sista fisken fångats,

kommer den vite mannen förstå att man inte kan äta pengar” spådde creeindianerna. Vi vill

visa att de hade fel genom att sätta miljömässiga och mänskliga mål före strikt ekonomiska.

Kretsloppsekonomin, vårt ekonomiska system, utgår från människans skaparkraft,

småföretagande och entreprenörskap. I detta kapitel förklarar vi hur det kan gå till, hur man

stärker konsumentmakten, hur arbetstagarinflytandet ökas och vad social ekonomi är för

något.

Människa och miljö före kortsiktig vinst

Egentligen är det ganska enkelt, ekonomiska teorier ska inte ges företräde framför människa

och miljö. Ekonomins huvudsyfte ska vara att tillfredsställa människors behov, samtidigt som

man bevarar goda förutsättningar för kommande generationer. Systemet ska säkerställa att

naturens mångfald består och att människor har frihet att växa utifrån sina egna

förutsättningar. Om detta ska bli möjligt måste vi inse att de ekonomiska teorierna inte är fria

från värderingar och aldrig kan ersätta politiska ställningstaganden.

Rättvis och demokratisk ekonomi

En förutsättning för en ekonomi som utgår från miljömässiga och mänskliga behov är att den

är byggd på solidariska ideal. Vi accepterar inte de ökande inkomstklyftorna som växer i takt

med att ekonomin blir alltmer internationell. En rättvis fördelning och en fungerande välfärd

ska garantera alla människor en grundläggande trygghet. Det ekonomiska systemet ska vara

globalt hållbart. Människan ska inte använda naturresurser på ett sätt som minskar friheten för

de fattiga i världen och kommande generationer. Mänskligheten måste lära sig att leva på ett

sätt som alla kan leva på, nu och i framtiden.

Det fria flödet av kapital, som bland annat är lagstadgat inom EU, skapar stora problem.

Genom avregleringen av kredit- och valutamarknaderna har mängden kapital som flyttas på

den globala valutamarknaden växt lavinartat. Spekulation mot olika länders valutor har

bidragit till omfattande kriser i många länder och kraftigt minskat demokratiskt valda

regeringars handlingsutrymme. Transnationella företag har enorm makt att spela ut länders

regeringar mot varandra i kampen om arbetstillfällen. De stora pensionsfonderna i västvärlden

bidrar också till spekulationskarusellen.

Vi arbetar för en skatt på valutatransaktioner. Vi vill också ha en ökad samhällelig kontroll

över pensionsmedel för att trygga goda investeringar som kan ge jobb och bidra till en

ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Vårt långsiktiga mål är en ekonomi

utan ränta.

För att säkerställa en demokratisk och hållbar ekonomi betonar kretsloppsekonomin

småskalighet framför storskalighet, decentralisering av makt och kapital framför

centralisering samt självtillit framför sårbarhet och beroende. Självförvaltning genom

småskaligt ägande och ökat löntagarinflytande är en viktig beståndsdel i vårt samhälle.

Anställda ska ha förköpsrätt när ett företag eller en enhet av ett företag av viss storlek ska

säljas eller läggas ner. Genom att på detta och andra sätt stimulera till löntagarägande och

kooperativt företagande vill vi successivt demokratisera ekonomin och stärka det personliga

ansvaret. Produktionen av varor och tjänster ska i hög grad vara lokal för lokala marknader

med korta transporter. Vi vill minska koncentrationen av den ekonomiska makten genom att

konsumenter får verklig insyn och kontroll över produktion och handeln av varor och tjänster.

Offentliga bolag ska följa etiska och miljömässiga riktlinjer. Statliga pensionsfonder ska

verka efter etiska och miljömässiga riktlinjer, och vara aktiva på bolagsstämmorna i de

företag där de har aktier.

En ekonomi ur balans

Ekonomin är i dag i det närmaste sprickfärdig. Jakten efter ständig materiell tillväxt,

kortsiktiga vinstintressen och en överdriven konsumtion har lett till att vi står på tröskeln till

en ekologisk katastrof. Samtidigt bränns människors livskraft ut och klyftorna ökar såväl

lokalt som globalt. Förbränning av fossila bränslen, utsläpp av kemikalier och tungmetaller

samt ett vårdslöst utnyttjande av naturresurser leder till att vi kraftigt minskar möjligheterna

att leva ett gott liv. En ekonomi som hela tiden producerar fler prylar för att mätta en skapad

konsumtion kan inte överleva på en planet med begränsade resurser. De mänskliga resurserna

överutnyttjas och människor slits ut i kampen för ökade vinstmarginaler. Några få har

förutsättningar att tillgodogöra sig de ekonomiska värdena av en allt snabbare rullande

ekonomi, medan de allra flesta hamnar utanför. Detta gäller inte minst på ett globalt plan, där

sinande resurstillgångar i dag är den främsta orsaken till krig och konflikter. Jordens rika

länder drar sig inte för att försvara sin ställning genom en orättvis världsordning. Denna

världsordning skapar svält och manifesteras i de krig om resurser som den fattiga delen av

världens befolkning utsätts för.

Ekonomi för kretsloppssamhället

Vår ekonomiska politik bottnar i ett ifrågasättande av de mönster som driver ekonomin i dag.

I ett kretsloppssamhälle formar vi ekonomin utifrån ekologiska principer, där människan inte

tillåts att tära på naturens ändliga resurser. Vi tror på en princip om rättvist miljöutrymme som

innebär en utjämning av belastningen på miljön mellan länder och mellan människor. Det är

inte rätt att kommande generationer tvingas ärva en gigantisk miljöskuld. Dagens fördelning

där 20 procent av jordens befolkning förbrukar över 80 procent av naturresurserna är ohållbar.

De rika länderna måste därför kraftigt minska sin förbrukning av knappa naturresurser och

minska omfattningen av sin miljöpåverkan.

I dag formas företagens mål utifrån kraven på lönsamhet. Ansvaret för människor, miljö och

naturresurser skjuts i bakgrunden. Vi vill verka mot detta med kraftfulla ekonomiska

styrmedel och en skärpt lagstiftning. Vi vill ha en strikt tillämpning av de lagar som säger att

förorenaren själv ska tvingas stå för kostnaderna av sina utsläpp, att producenter ska ansvara

för sina produkters miljöpåverkan och att farliga ämnen ska bytas ut mot mindre farliga.

Miljöskatter, miljöavgifter, handel med utsläppsrätter, panter, återlämningspremier, miljöstöd

och subventioner är exempel på ekonomiska styrmedel som vi vill använda i hög omfattning i

omställningen av samhället. Grundtanken är att det som är bra för människa och miljö ska

vara billigt, medan det som är dåligt ska vara dyrt och det som är direkt farligt ska vara

förbjudet. En viktig strategi är grön skatteväxling som innebär att skatten på arbete sänks

medan skatten på energi, råvaror och miljöfarliga utsläpp höjs. Det ger ekonomiska motiv att

rationalisera bort miljöförstöring, samtidigt som det kan ge nya arbetstillfällen. Sänkta

arbetsgivaravgifter skapar bättre förutsättningar för områden som är viktiga inom ett

kunskapssamhälle med en deltagande demokrati, såsom utbildning, kultur och omsorg. Även

tjänstesektorn, handeln och vården är betjänta av sänkta arbetsgivaravgifter.

Grundtrygghet för alla

Vi anser att varje människa har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Samhällets skyddsnät

måste förbättras så att ingen faller igenom. På sikt vill vi samordna de flesta av dagens olika

trygghetssystem till ett enklare system, där vi slipper de godtyckliga och orättvisa skillnader

som finns mellan olika system. Alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett stöd som går

att leva på, oavsett vilken inkomst man haft tidigare och oavsett orsaken till att man saknar

inkomst. För dem som har låga inkomster ska stödet trappas av med en lämplig procentsats av

inkomsten. Detta system kan kallas för en form av medborgarlön eller basinkomst.

Grundtrygghet stärker individens självtillit och framtidstro och skapar solidaritet mellan

människor.

Entreprenörer skapar

Ryggraden i en grön ekonomi, såväl som i vår demokrati och i vårt samhälle i stort, är

människors skaparkraft och engagemang. Jordens resurser är begränsade, medan människans

begär ter sig oändliga. Dessa oändliga begär kan aldrig tillfredsställas materiellt, därför tror vi

på en näringslivspolitik som skapar mer än endast ekonomiskt värde. Möjligheten att utveckla

en idé till ett småföretag är central. Särskilt viktigt är att stödja kvinnors möjligheter att starta

företag. Den lokala och regionala ekonomin kan bli en motvikt till globaliseringen. Det kräver

samarbete mellan stad, region och landsbygd. Nya tjänster och produktionsmetoder,

miljövänliga tekniska lösningar, lokal kunskap och engagemang måste stödjas för att bidra till

den regionala utvecklingen. Det lokala och regionala näringslivet kan främja och

tillhandahålla tjänster och livsmedel nära konsumenterna. I varje region bör planer för att

stärka det lokala inslaget i ekonomin utarbetas gemensamt mellan folkvalda instanser, det

lokala näringslivet och föreningslivet. Vår politik är inriktad på att stödja små och medelstora

företags utveckling. I vår vision bör först och främst kooperativa företag med en tydlig social

inriktning prioriteras. Utvecklingen av små och medelstora företag i Sverige bör präglas av en

tydlig inriktning mot att producera varor och tjänster som tillfredställer reella behov.

Små och medelstora företag är ofta flexibla och anpassar sig till nya lösningar samtidigt som

de är en del av samhället omkring dem. Det är här de flesta jobb skapas och de verkligt

konsumentorienterade tjänsterna finns. Vi vill förändra lagen om offentlig upphandling så att

det lokala självstyret får full utslagskraft. Det ska gå att vara solidarisk både med miljön, de

fattiga och lokalbefolkningen utan hinder från lagstiftningen. Samhället måste kunna stoppa

utvecklingen mot ökad koncentration på marknaden där ett fåtal stora företag styr.

Konkurrensförhållandena måste hela tiden kontrolleras med hjälp av en skärpt

konkurrenslagstiftning och god övervakning. Statliga företag, som till exempel Vattenfall, ska

vara föregångare inom miljöområdet. För att öka det personliga ansvaret i näringslivet bör

system utvecklas som medför att stora aktieägare ska kunna tvingas ta ansvar för ett företags

brott mot miljön, mot sina anställda och mot konsumenterna. Samhället ska kunna ställa

etiska krav på de största företagen. Orimliga fallskärmsavtal och bonusprogram bör förbjudas.

Generellt behövs bättre stöd till skydd för innovatörer och uppfinnare. Patenträtten är ett

viktigt stöd för dessa grupper. Inom vissa områden, som gener och mjukvaror till datorer,

innebär dock patenträtten problem. Inom sådana områden finns det etiska eller andra skäl att

begränsa patenträtten. Ska Sverige behålla sin framträdande position som ett land som tar

tillvara nya lösningar krävs en attitydförändring där man vågar satsa också på nya och

obeprövade idéer.

Det gemensamma ansvaret

Den offentliga sektorn har en viktig roll att spela som en del av vår gemensamma välfärd.

Den ger förutsättningar för och bär upp övriga delar av samhället. Vård, skola och omsorg ska

i huvudsak vara offentligt och solidariskt finansierade. Sjukvård, utbildning, barn- och

äldreomsorg ska inte styras utifrån ett förenklat konkurrens- och resultattänkande som riskerar

att sätta människor i kläm mellan samhällets ansvar och ekonomiska vinstintressen.

Social ekonomi

Den sociala ekonomin omfattar verksamheter som har en demokratisk organisation, som ägs

kooperativt och som prioriterar sociala mål framför vinstintresse. Politiken ska på olika sätt

stärka denna del av det civila samhället. Vi tror på många människors delaktighet. Den sociala

ekonomin är därför ett allt viktigare alternativ till både traditionellt privat näringsliv och

offentligt driven verksamhet. Där uppstår verksamheter som har samhälleliga ändamål, som

bygger på demokratiska värderingar men som är organisatoriskt fristående från den offentliga

sektorn. Det kan vara missbruksvård, vuxenutbildning eller företagarstöd.

För att underlätta för sociala företag, kooperativ och ekonomiska föreningar att bygga upp

eget kapital krävs minskad byråkrati. Den sociala ekonomin kan också stärkas genom

synliggörande och upphandling med sociala kriterier. En av den sociala ekonomins viktigaste

fördelar är att den kan bryta det utanförskap många människor känner. Den sociala ekonomin

kan utveckla lösningar där människor känner sig behövda, samtidigt som de blir en viktig del

av välfärden. Synsättet baseras på övertygelsen om människors delaktighet och lika värde,

oavsett lönearbete. Vård, skola och omsorg ska garanteras tillräckliga resurser för att kunna

åstadkomma god kvalitet i en mänsklig miljö. Med trygghet och kortare arbetstid kommer

människor naturligt göra arbetsinsatser för medmänniskor och närmiljö. Ett fungerande

offentligt försäkringssystem för alla är viktigt för att ge nödvändig trygghet.

Den informella ekonomin består av det arbete som inte är avlönat i traditionell bemärkelse,

som att ta hand om egna barn och släktingar, att medverka i ideella organisationer eller fria

kulturyttringar. Grundsynen är att människan kan och kommer att utföra samhällsnyttiga

insatser såväl genom lönearbete som genom arbete i den informella ekonomin.

Det gemensamma ansvaret utgörs inte bara av att betala skatt. Välfärden måste vila på flera

ben, såväl offentligt finansierad verksamhet som människors egna insatser. Möjligheten att

öka samhällets resurser genom höjda skatter finns i dag, men den är över tid begränsad. Vi

vill stödja en utveckling som finner alternativ till planekonomiska och privatkapitalistiska

lösningar på människors behov.

Tid att leva

Delaktighet i samhället och insatser för sina nära kräver tid. Tid är den moderna människans

kanske allra mest begränsade resurs. Ekonomisk utveckling måste av miljöskäl innebära mer

fri tid snarare än ökad materiell konsumtion. Dagens system där människor blir sjuka av för

hög arbetsbelastning medan andra människor mår dåligt av arbetslöshet är ett stort

resursslöseri. Därför arbetar vi för att sänka normalarbetstiden till 30 timmar i veckan. Av

samma skäl vill vi utveckla friårsreformen, som ger en anställd möjlighet till tjänstledighet

med ersättning från arbetslöshetskassan samtidigt som en arbetssökande får vikariera på

tjänsten. Alla ska också ha rätt att sänka sin arbetstid och arbeta deltid. Vi anser att

övertidsarbete ska begränsas och att dispensen för större övertidsuttag ska vara undantag. Den

ofrivilliga och obetalda övertid som tas ut i och med ökade krav på anställda måste bekämpas.

Vi vill att alla ska ha möjlighet till ett stimulerande arbete.

Målet med våra reformer är att skapa förutsättningar för människor att fylla sina liv med

andra värden än det rena lönearbetet. Samhällets strukturer, system och normer ska inte

utvecklas för att ensidigt tillfredsställa människans roll som löntagare. Vi vill att människor

ska kunna bygga självkänsla och självrespekt på betydligt bredare grunder.

Bättre arbetsmiljö

I ett kunskapssamhälle ligger värdet hos moderna företag ofta i de anställdas kunskaper.

Samtidigt som hierarkier raserats på många arbetsplatser och banat väg för egna initiativ och

eget ansvar, har konkurrensen hårdnat. Vi ser ett ökat tryck på arbetsplatserna, fler osäkra

anställningar och högre krav på den enskilde. Samhället måste motverka att denna process

leder till stress, utbrändhet, förtidspensioneringar och att människor permanent slås ut från

arbetslivet. Därför behövs det starkare facklig organisering, såväl nationellt som

internationellt, anställningstrygghet och bättre arbetsmiljö.

Vi vill förbättra arbetsmiljön genom att få bort riskkällor på arbetsplatser.

Förslitningsskador ska undvikas genom en förändrad fysisk arbetsmiljö. Psykosociala

arbetsmiljöskador som stress, utbrändhet och mobbning bör jämställas med fysiska

arbetsskador. Arbetstagarna måste också ges ett verkligt inflytande över sin arbetssituation.

Arbetsrotation, lagarbete och självstyrande grupper skapar en bättre arbetsmiljö. Med en allt

större tjänstesektor och ökad användning av modern informationsteknik skapas

förutsättningar för nya sätt att organisera arbetet. Distansarbete kan ge människor större

möjligheter att välja var de vill bo, och sprida arbetstillfällen över hela landet.

Ett stort arbetsmiljöproblem i Sverige är diskrimineringen. Diskriminering drabbar bland

annat kvinnor, funktionshindrade, äldre och människor med utländsk bakgrund. Denna

diskriminering resulterar i lägre lön och sämre möjligheter att nå högt uppsatta poster.

Konsekvensen av diskrimineringen är att idéer och entreprenöranda som kan utveckla

ekonomin hämmas. I dag går samhället miste om stora ekonomiska belopp på grund av

diskriminering. För att motverka diskrimineringen vill vi ha en tydligare och enklare

lagstiftning.

Ett öppet samhälle

Det behov av arbetskraft som Europa står inför de närmaste decennierna kräver ett globalt

tankesätt. Det är inte hållbart att tala om behovet av fler arbetande samtidigt som gränserna

stängs för dem som flyr från krig, förföljelse, miljöförstöring eller fattigdom. Människor

utnyttjas istället idag illegalt på arbetsmarknaden och allt fler har kommit att leva helt utan

papper och tillstånd. Dessa människor hamnar i en juridisk gråzon där man bidrar till

samhällsuppbyggnaden samtidigt som man inte har del av samhällets grundläggande välfärd.

Traditionella rättigheter för anställda och kollektivavtal utmanas. Vi vill därför ge de som

befinner sig i Sverige utan tillstånd permanent uppehållstillstånd genom en engångsamnesti.

Vi vill samtidigt öppna upp för arbetskraftsinvandring. Den som kommer hit för att arbeta,

starta företag eller studera ska inte stängas ute. Detta är en viktig del i arbetet för en mer

rättvis och solidarisk värld. Vi vet sedan länge att det mest effektiva biståndet är det som går

från emigranter till deras familjer, släktingar och vänner i sina gamla hemländer.

Konsumentmakt

Konsumenternas makt att styra över ekonomin till att bli globalt och miljömässigt hållbar ska

inte underskattas. Konsumenterna ska därför genom god upplysning få en nyckelroll i att göra

detta. Vi arbetar för lagar som garanterar fullständig konsumentupplysning, starka

konsumentorganisationer och tydliga rättigheter för konsumenten. Konsumenterna ska ha

möjlighet att bedöma om en vara framställs på ett moraliskt acceptabelt sätt ur rättvise-,

djuretisk- och miljösynpunkt. Vi anser att ett starkare skydd för konsumenterna behöver

införas även för offentliga tjänster som skola, vård och omsorg där medborgarna i dag många

gånger saknar möjlighet att ställa krav. Vi tror också att det är viktigt att införa kvalitets- och

hälsokontroller av varor och tjänster. Det offentliga ska ha möjlighet att utnyttja sin

konsumentmakt genom att ställa krav i den offentliga upphandlingen.

Reklam försvårar ofta konsumenternas möjligheter att göra fria och upplysta val. Reklam

spelar gärna på människors osäkerhet och känslor istället för att ge saklig varuinformation.

Dagens konsumtionssamhälle hålls vid liv av skapade och konstlade behov. Reklam gynnar

dessutom ofta stora och kapitalstarka företag på mindre företags bekostnad. Vi vill därför

begränsa reklamens utbredning och motarbeta reklam som inte efterfrågas. Reklam riktad mot

barn under tolv år ska vara förbjudet. Public service ska vara fri från reklam.

Hållbar utveckling

Kretsloppsekonomin innebär att dagens konsumtionshets och jakt på tillväxt styrs mot en

hållbar utveckling. Våra idéer bygger på insikten om att ekonomin är ett vidare begrepp än

pengar. Ekonomin berör många aspekter av människans liv: kroppslig och själslig hälsa, god

livsmiljö, levande skogar, sjöar och hav, frisk luft, rent vatten och biologisk mångfald. Alla

värden kan inte omvandlas till siffror och ges ett värde i pengar, varför snäva beräkningar

aldrig får bli ekonomins syfte utan enbart ett redskap.

Tillväxt i konventionell mening är varken möjlig eller eftersträvansvärd, dock måste olika

ekonomiska mått och indikatorer finnas för att vi ska få kunskap om i vilken riktning

samhället utvecklas. Dagens ensidiga fokuserande på tillväxt räknat i bruttonationalprodukt,

BNP, bör ersättas med nyanserade indikatorer som skildrar det faktiska tillståndet för

människor, djur och natur. Redan innan beslut fattas ska konsekvenserna för miljö och

människor analyseras.

Lika rätt

– rätt att växa utifrån egna förutsättningar

Frågor om lika rätt är något som gröna i alla länder driver. Många av våra systerpartier har

grundats just av rörelser som kämpat för till exempel sexuellt likaberättigande. I Sverige har

vi ett aktivt nätverk för funktionshindrades rättigheter och en aktiv samepolitik. I detta kapitel

kan du läsa om det, vårt feministiska arbete och sätt att stoppa diskriminering och rasism.

Livskvalitet

Livsbejakelse är ett centralt begrepp i grön politik. Det är utifrån vår kärlek till livet som vi

vill skapa goda förutsättningar för det uppväxande och framtida släktet, skapa mer tid till

annat än lönearbete och öka delaktigheten i samhället. För att alla ska kunna få en god

livskvalitet krävs att alla har verkliga möjligheter att utvecklas som de unika individer de är.

Alla måste ha en okränkbar rätt att forma sitt eget liv utan att hindras av diskriminering eller

fördomar. Det ska inte finnas några mekanismer som stänger människor ute, och skillnader i

ekonomiska och sociala levnadsvillkor måste motverkas.

Lika rätt handlar om lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter, såväl politiskt och

ekonomiskt som socialt. Utöver att människor ska vara lika inför lagen ska principen om lika

rätt gälla i skolan, på arbetsplatsen och i alla andra delar av samhället. Här är den solidariska

välfärdspolitik och den deltagande demokrati som vi förespråkar nödvändig, men inte

tillräcklig, för att skapa förståelse mellan människor. Förståelse och förverkligande av

livschanser bygger på mycket mer. Det måste finnas mer självtillit och mindre förmynderi,

mer positivt bejakande av vår omvärld och mindre egoism, mer tillit till lokala och

medborgerliga initiativ och mindre centralstyrning.

Mäktiga och maktlösa

I Sverige och i världen i övrigt ger ekonomin människor olika förutsättningar. Ekonomiska

olikheter avgör vilken makt människor har över sin livssituation. Ekonomisk snedfördelning

innebär en maktobalans där rika har bättre förutsättningar än fattiga. Snedfördelningen syns

på alla plan, på bostadsmarknaden, i arbetslivet, i politiken, i utbildningen och globalt där de

rika ländernas politik leder till en utbredd fattigdom.

Kategoriseringen av människor i arbetarklass och borgarklass är ett förlegat sätt att analysera

klyftorna. Detta eftersom skillnaderna är av många olika slag, varav makten över

produktionen bara utgör en del. De ekonomiska klyftorna i vårt samhälle hör ihop med social

tillhörighet och bakgrund. Kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnicitet, ålder, utbildning

och bostad sätter upp villkor för vem som har makten i samhället. Detta sker genom att de

som har makt upphöjer sin egen grupp till norm och därmed pekar ut andra grupper som

avvikare från det normala. På så sätt uppstår strukturer där vissa grupper får utgöra måttstock

också för resten av mänskligheten. Resultatet blir klyftor mellan människor där ekonomiskt

starka gynnas på bekostnad av utsatta, västvärlden på bekostnad av tredje världen, män på

bekostnad av kvinnor, utbildade på bekostnad av outbildade och så vidare genom olika

mönster där dessa maktordningar också samspelar med varandra.

Politik mot klyftorna

Vår politik leder till minskade klyftor genom decentralisering av makten, demokratisering av

arbetsplatser, diskrimineringsskydd, utbildnings- och bostadsgaranti, fred och global rättvisa.

Vi vill att politiska beslut alltid ska vara försvarbara ur de mest utsattas synpunkt. Vi tror

därför på social rättvisa och en grundtrygghet för alla.

Bekämpa rasism och främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet är något som oftast drabbar andra människor än de som har makten. Det

tydligaste uttrycket är rasistiska våldshandlingar och extremism, uttryck som ska bekämpas

genom ett fungerande rättsväsende och ett ökat rättsskydd. Denna extremism är symptom på

en mer djupliggande strukturell diskriminering i samhället. Dessa strukturer ska bekämpas

genom att diskriminering motverkas och jämlikhet främjas. Stöd måste ges till anhöriga och

offer för rasism och andra diskriminerande handlingar. Människors rätt att fly från förtryck

och förföljelse, rätten att söka och få asyl och rätten att bo och verka varhelst man önskar i

världen är grundläggande för det gröna motståndet mot rasism och annat förtryck. När vi

lever på ett sätt som vi vet att jordens fattiga inte kan leva, när vi accepterar krig mot vissa

diktaturer medan vi omfamnar andra, när vi godtar ett ekonomiskt system som innebär att

tiotusentals människor svälter ihjäl varje dag är det resultatet av en politik byggd på acceptans

av en rasistisk världsordning. Ska rasismen helt avskaffas krävs därför en grundläggande

samhällsförändring, där det system som utarmar den fattiga världens resurser förkastas.

Aktiv integrationspolitik

Precis som rasism genomsyrar en hel världsordning finns främlingsfientlighet, rädsla och

rasism i hela samhället i form av fördomar och medveten eller omedveten diskriminering. En

aktiv politik mot diskriminering och segregation behövs. Om människor aldrig möts över de

etniska gränserna är det lätt att odla fördomar mot dem som uppfattas som annorlunda. Vi tror

därför på ett mångkulturellt samhälle, där människor och kulturer möts. Vi tror att dessa

möten i sig stävjar främlingsfientlighet. Vi tror även på antidiskriminering som ett effektivt

integrationsarbete. Inte minst på bostadsområdet, inom fritidspolitiken och på

arbetsmarknaden finns det behov av att motverka diskriminering och segregation. Segregation

beror ofta på politiska beslut eller politisk handfallenhet. Över hela det politiska fältet måste

det bedrivas ett målmedvetet arbete för att skapa mångkultur och ge människor möjlighet att

möta människor med annan etnisk tillhörighet. I grunden handlar det om att försöka påverka

människors handlingar på ett sätt som åstadkommer en förändring av attityder. Då kan vi

kontinuerligt föra en dialog om diskriminering på samhällets alla arenor. Kampen mot

diskriminering och fördomar måste föras överallt. Vi tror på integration där såväl infödda som

nyinflyttade svenskars olikheter bejakas och respekteras.

Respekt för minoriteter

Samma respekt som gäller för nya svenskar gäller också Sveriges erkända nationella

minoriteter: romer, samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna utgör ett urfolk,

som i enlighet med flera internationella konventioner har särskilda rättigheter som Sverige

måste garantera. Vi anser att Sverige ska underteckna den internationella

arbetarorganisationen ILO:s konvention om ursprungsfolks rättigheter.

Funktionshindrades rättigheter

Det övergripande målet för människor med funktionshinder är lika rättigheter, skyldigheter

och möjligheter. Vi har uppfattningen att det i huvudsak är samhället som skapar handikapp.

Med det menar vi att det är otillgängligheten i samhället som är det verkliga hindret för vissa

medborgare och inte enskildas funktionsnedsättningar. Bristande tillgänglighet innebär en

särskild typ av diskriminering och måste därför mötas av en särskild lagstiftning.

Lagstiftningen ska ställa krav på tillgänglighet, inklusive rätt att kräva ombyggnad och rätt för

handikapporganisationer att överklaga plan- och byggärenden. Psykiskt funktionshindrade är

en särskilt utsatt grupp. Deras funktionshinder är inte alltid synliga och konkreta och den

lagstiftning som finns brister i förhållande till deras särskilda behov. Dessutom finns

fortfarande fördomar och negativa attityder om vad psykiska besvär och psykisk sjukdom är.

Vi vill stärka lagstiftningen på flera sätt, bland annat vill vi införa rätten till daglig verksamhet

och personliga ombud.

Grunden måste vara att bygga på det som är friskt och att man ser att även personer med

funktionshinder vill och kan leva ett aktivt och deltagande liv. Samhället ska vara tillgängligt

för alla människor med så kallade dolda funktionshinder. Det innebär att dyslektiker,

synskadade och människor med ett intellektuellt funktionshinder ska kunna ta del av offentlig

information. Elöverkänsliga ska ha rättigheter som andra funktionshindrade och kunna delta i

samhällslivet. Kommuner och landsting som inte uppfyller uppsatta mål för tillgänglighet ska

riskera kännbara sanktioner. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är

en viktig rättighetslagstiftning som ger funktionshindrade möjlighet att delta i samhället på

lika villkor.

Barn med funktionshinder måste få tillgång till den hjälp som behövs. Ett tidigt och riktigt

stöd med hänsyn till individens behov kan medföra att barnen senare i livet har möjligheter att

i likhet med andra delta i samhället. Samspelet mellan skola, sjukvård och andra resurser ska

bygga på en helhetssyn på barnet som individ, inte enbart på funktionshindret.

Rehabilitering är i många fall en fråga om samverkan mellan medicinska resurser, träning och

vardagsliv. Kommuner och landsting måste samarbeta. Kommunen ska ha som mål att alla

med funktionshinder ska få ett arbete eller sysselsättning utifrån sina kvalifikationer.

Frivilligorganisationer och anhöriga är viktiga samarbetspartners.

Värna barnets rättigheter

Barn ska ha samma möjligheter som vuxna att leva ett bra liv. Ingen generation har rätt att

undergräva kommande generationers möjlighet till ett gott liv. FN har länge haft en särskild

konvention om barnets rättigheter som Sverige undertecknat och lovat att efterfölja. Ändå

utvisas flyende barn till krig och förföljelse och sjuka barn till länder där de inte kan få vård.

Alla barn växer inte upp i trygga hemförhållanden. Vi vill stärka alla barns rätt att få sina

behov tillgodosedda och göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Särskilt vill vi satsa på

stöd till barn i familjer där det förekommer våld, droger eller psykiska sjukdomar. Alla

kommuner ska upprätta en handlingsplan för barn som utsätts för sexuella övergrepp eller

misshandel. Vid rättstvister där barn är inblandade ska barnets bästa sättas i främsta rummet

och vara överordnat inblandade vuxnas intressen. Barnen ska få brottsofferstatus och ett eget

ombud oavsett ålder vid tvister som rör vårdnad, boende och umgänge. Särskilt måste barnets

rättsskydd stärkas om det finns misstankar om våld eller sexuella övergrepp. Om barnet

uppfattas som brottsoffer kan också olika skyddsåtgärder aktualiseras tydligare, bland annat

besöksförbud.

Barn ska ha rätt att få all tillgänglig information om sitt ursprung. Barnets rätt och möjlighet

till delaktighet måste också skyddas. En deltagande demokrati förutsätter också att barnen

deltar. Antalet vuxna i barnomsorg och skola måste vara tillräckligt stort för att barns behov

ska kunna tillgodoses. Vårt krav på sänkt arbetstid gäller också för barnen i skolan. Satsningar

på barn och unga är inte en samhällsekonomisk kostnad, utan en investering i en bättre

framtid. Neddragningar i verksamheter som är viktiga för det uppväxande släktet innebär

stora kostnader i form av ökad otrygghet senare i livet. För att införliva detta synsätt i

politiken vill vi att samtliga politiska beslut ska föregås av en barnkonsekvensanalys.

Samhällets ansvar för barnet tas bland annat genom ett barnbidrag som vi av

fördelningspolitiska skäl vill höja kraftigt och beskatta.

Motarbeta åldersdiskriminering

Samhällets mångfald ska speglas i att människor av olika åldrar på ett naturligt och

respektfullt sätt kan mötas på arbetet, på fritiden och inom politiken. Umgänge och

kunskapsutbyte över generationsgränserna är viktigt för både unga och gamla. Unga och

gamla är underrepresenterade i beslutande församlingar. Åldersdiskriminering på

arbetsmarknaden drabbar främst äldre, men slår även hårt mot yngre. I båda fallen går

samhället miste om värdefulla erfarenheter. Vi kräver därför att åldersdiskriminering förbjuds

på samma sätt som annan diskriminering. Detta ska givetvis inte gälla åldersgränser som finns

till för att skydda barn och ungdomar, som till exempel de åldersgränser som finns för inköp

av alkohol. De äldres kunskaper är en resurs som inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning. Vi

vill därför införa rörlig pensionsålder, med möjlighet att ta ut delpension från 60 år.

Förhoppningen är att de som vill ska ha möjlighet att stanna kvar i arbetslivet längre än i dag.

Detta är en del av ett perspektiv på livet där individen får större valfrihet över hur livets

skeenden ska gestaltas.

Rätten att tro eller låta bli

Religionsfriheten är en hörnpelare i varje demokratiskt samhälle och ska också gälla dem som

inte bekänner sig till någon tro. Såväl religiösa som etiska livsval ska respekteras så länge de

inte kränker någon annans friheter eller rättigheter. Vi kräver ett kraftigt ökat stöd till barn

som har en annan religiös uppfattning än sina föräldrar, exempelvis genom att höja

kompetensen hos skola, socialtjänst och liknande instanser. Staten ska inte blanda sig i

religiösa samfunds angelägenheter, till exempel genom att administrera avgifter till religiösa

samfund eller överlåta myndighetsutövning till religiösa samfund. Den kommunala skolan ska

inte främja någon specifik religiös åskådning. Särskilda åtgärder krävs för att motverka

antisemitism, islamofobi och annan trosrädsla.

Liv utan könsroller

Under lång tid har könsroller byggts upp som tvingar kvinnor och män att leva på ett visst

sätt, istället för att utvecklas till de individer de själva vill vara. Kvinnligt och manligt är

sociala konstruktioner som påtvingas alla människor. Det faktum att kvinnor och män bemöts

olika, har olika förutsättningar och olika förväntningar på sig själva beror på rådande

könsroller som skapas av omgivning, strukturer och samhälle. Vi vill att människor ska få

utvecklas som individer, utan att placeras i förtryckande fack. Normer som hindrar vårt

skapande och vår frihet att utvecklas som individer ska brytas ner.

Feministisk politik

Feminism är för oss en medvetenhet om patriarkala maktstrukturer och begränsande

könsroller. Det är också en vilja att förändra den könsmaktsordning som i dag hindrar

ekonomisk, social och politisk jämställdhet. Kvinnor får sin kunnighet, trovärdighet och

kompetens ifrågasatt enbart utifrån sitt kön. Både män och kvinnor tjänar på jämställdhet och

feminismen innebär en frigörelse för båda könen. Samhället är inte jämställt och det finns ett

könsförtryck som drabbar främst kvinnor, men även män. Kvinnor får lägre lön än män för

lika arbete, förtrycks i sin sexualitet och drabbas hårdare av en omfattande sexualisering och

objektifiering. I grunden handlar det om att förändra beteende, attityder och värderingar.

Därför motsätter vi oss den ökande sexualiseringen av det offentliga rummet. Sexistisk

reklam och annan objektifiering av kvinnor och män ska vara förbjuden. Vi vill ta krafttag

mot kvinno- och mansförnedrande pornografi. Prostitution ska motverkas genom insatser till

hjälp för de prostituerade och internationellt samarbete för att förhindra handel med kvinnor

och barn. Vi är positiva till sexköpsförbudet.

Ojämställdheten manifesteras tydligt i mäns våld mot kvinnor. Våldet är strukturellt betingat

och måste bekämpas i ett sammanhang tillsammans med övrig ojämställdhet. Samhället måste

lära sig att bättre hantera våld i nära relationer. Det krävs ett snabbt, samordnat och

konsekvent agerande från myndigheter, organisationer och enskilda vid sådana brott. Alla

berörda handläggare vid polis, åklagarmyndigheter och domstolar ska fortbildas i orsaker till,

mekanismer bakom och hur man handskas med våld i nära relationer. Rikskvinnocentrum,

kvinnojourerna och brottsofferjourerna utför ett viktigt arbete till stöd för offren för våldet

och måste därför få tillräckliga resurser för att klara sin verksamhet. Det behövs dessutom

mer verkningsfulla åtgärder gentemot förövare av sexuella övergrepp.

Vi slår vakt om en abortlagstiftning som grundar sig i kvinnans egen rätt till sin kropp.

Kvinnor måste få god information, rådgivning och stöd. Vi vill ha hårdare tag mot kvinnlig

könsstympning.

I ett jämställt samhälle har alla samma möjlighet att göra det de brinner för på fritiden såväl

som på arbetsmarknaden. Politiken bör regleras så att minst 40 procent av varje kön finns

representerat i alla beslutande församlingar. Vi tror att både samhället och individerna vinner

på en arbetsmarknad med jämn könsfördelning. Det är viktigt att jämställdhetsarbetet börjar

tidigt, redan hos barn behövs motvikter till de könsroller som flickor och pojkar fostras in i.

Därför måste alla lärare och all personal inom barnomsorgen genomgå en

jämställdhetsutbildning innan de examineras.

I ett jämställt samhälle är det lika naturligt för pappor som för mammor att vara hemma med

sina barn. Detta kan bli verklighet genom att föräldraförsäkringen förlängs till minst 18

månader som delas i tre delar, där en tredjedel går till vardera föräldern eller vårdnadshavaren

och en tredjedel disponeras fritt. Möjligheten att överlåta månader mellan föräldrarna ska vara

begränsad, men i den utsträckning den ska finnas ska det också finnas möjlighet att överlåta

månader till andra vuxna i barnets närhet.

Queerpolitik

Vår sexualpolitik handlar om att se bortom tanken på att skapa särskilda rättigheter för olika

grupper. Vi vill i stället avskaffa heterosexuella privilegier. Därför vill vi ha en helt

könsneutral lagstiftning. Det ska inte finnas särskilda homobröllop – bara bröllop, inga

homoadoptioner – bara adoptioner och inga bisexuella förhållanden – bara förhållanden. I dag

diskrimineras homosexuella, bisexuella och alla som bryter mot de givna normerna för hur

män respektive kvinnor ska vara. Vi arbetar för att varje människa själv ska ha rätt att

definiera sin sexuella läggning och sin könsidentitet och välja vem eller vilka de vill leva med

oavsett kön. Innebörden blir att samhällets juridiska samlevnadsformer inte ska förbehållas

heterosexuella relationer utan erbjudas både sam- och olikkönade förhållanden. Det betyder

också att en kvinnas sexuella läggning inte ska spela någon roll för hennes möjlighet till

assisterad befruktning, och att adoptionsbyråer inte får diskriminera samkönade par i sitt

arbete.

Samhället måste ta brott med homofobiska och transfobiska motiv på större allvar än i dag.

Det förebyggande arbetet måste skärpas.

Människor hindras i dag i sina livsval av otidsenliga lagar. Vi vill att alla människor ska

kunna välja namn fritt. Vi vill även att personnummer och identitetshandlingar ska vara

könsneutrala.

Antidiskriminering

Nyckeln till att uppnå jämlikhet med hänsyn till kön, etnicitet, funktionshinder, religion,

sexuell läggning och ålder är antidiskriminering. Diskriminering, att bli ratad för den man är,

något man inte kan påverka, är något av det mest kränkande en människa kan utsättas för.

Därför måste diskriminering förebyggas och motverkas inom alla områden och på alla nivåer

i samhället. Det behövs också en förståelse för att det finns flera maktordningar som

samspelar med varandra. Dessa bygger på faktorer som kön, etnicitet, funktionshinder,

religion, sexuell läggning och ålder. Det mest effektiva verktyget mot diskriminering vore en

sammanhållen reglering med separata ombudsmän. En samlad lagstiftning tydliggör att lika

rättigheter är en fråga om mänskliga rättigheter. Det ska vara en naturlig del av lagen att

upprätta jämställdhetsplaner, likabehandlingsplaner och mångfaldsplaner inom företag,

institutioner och myndigheter. Rättighetsombudsmännen som finns i dag utför ett viktigt

arbete med att påtala diskriminering. Lagstiftningen om hets mot folkgrupp bör breddas och

inkludera fler grupper än i dag, exempelvis funktionshindrade och transpersoner.

Tills det samhälle uppnåtts där grupptillhörighet inte spelar någon roll för behandlingen av

människor kan positiv särbehandling och kvotering vara användbara verktyg. Verktyg för att

bryta diskriminerande strukturer och för att sammansättningen i olika organ ska spegla

samhällets mångfald. Stat och kommun bör föregå med gott exempel i diskrimineringsfrågor

och införa krav på antidiskriminering i all offentlig upphandling. Vi arbetar även för lokala

och globala initiativ som syftar till att bekämpa diskriminering. Det behövs fler lokala

fristående antidiskrimineringsbyråer. På samma sätt som det finns konventioner om

kvinnodiskriminering och diskriminering på grund av etnicitet inom FN bör det också

upprättas konventioner om diskriminering på grund av funktionshinder och sexuell läggning.

En värld

– i fred och rättvisa

Kampen för mänskliga rättigheter, demokrati, rättvisa och en hållbar miljöpolitik berör

givetvis inte bara Sverige. Miljöpartiet är en stolt del av en växande solidaritetsrörelse och en

global grön rörelse. Därför vill vi presentera en vision om världsmedborgarskap, en idé för

en rättvis värld och ett arbete för ett stärkt FN.

Världsmedborgarskap

Vår politik upphör inte vid nationens gränser. De rättigheter som vi arbetar för i vår del av

världen är i grunden universella. På en enda jord med begränsade resurser är vi alla beroende

av varandra. Ansvaret för tillståndet i världen är gemensamt. Med gemensamt ansvar följer

gemensamma angelägenheter. Vi tror därför på ett världsmedborgarskap. Människor reser allt

mer, kommunicerar över världen och kan känna större samhörighet med människor med

liknande bakgrund och åsikter på andra sidan klotet än med medborgare i det egna landet.

Världsmedborgarskapet kräver att alla ska ha rätt och möjlighet att vara delaktiga i det som

berör alla människor på jorden. Det kräver en utjämning och en rättvis fördelning av jordens

resurser. Alla människor måste få sina grundläggande behov tillgodosedda.

Vårt parti bildades ur de breda folkrörelser som sedan lång tid tillbaka arbetat för fred, god

miljö, jämställdhet och solidaritet. Det är därför självklart att vi arbetar för fredlig

konflikthantering, för nedrustning och mot kärnvapen. Vi är solidariska med dem som

drabbats av svält, fattigdom och miljöförstöring över hela världen. Kampen för de universella

mänskliga rättigheterna har alltid funnits i hjärtat av den gröna politiken.

Världsmedborgarskap förpliktigar. Det innebär en skyldighet att driva en aktiv utrikespolitik

för miljöansvar, självbestämmande, global rättvisa, mänskliga rättigheter, demokrati och fred.

Vår vision präglas av de mänskliga rättigheternas odelbara värde såväl som giltigheten av

internationell lag i de internationella relationerna. Global militär nedrustning krävs för

fredliga relationer mellan världens länder. Det globala civila samhället och fredlig

konflikthantering måste få ett större inflytande i den internationella politiken. Då kan en

rättvisare världsordning grundas i solidaritet och hållbar utveckling. Världsmedborgarskapet

utgår från individens delaktighet i det globala sammanhanget och möjligheten att kunna se sig

själv som en del av mänskligheten. Den verkligt globala politiken drivs direkt av människor

som arbetar för solidaritet, som tar global hänsyn i vardagen, som agerar mänsklig sköld eller

som är fredsaktivister. Utrikespolitik kan aldrig ersätta det personliga ansvaret eller den

direkta aktionen som global politisk metod.

Växande solidaritetsrörelse

Världen står i dag inför gigantiska utmaningar i form av miljöförstöring, fattigdom,

befolkningsökning och militär upprustning. Över en miljard människor lever i extrem

fattigdom samtidigt som de mest förmögna människorna i världen får allt mer resurser. Svält

och sjukdomar är en påtaglig verklighet för en stor del av mänskligheten. Väpnade konflikter,

förtryck och begränsade medborgerliga och politiska rättigheter hindrar många människors

möjligheter till ett liv i frihet.

Som en reaktion mot orättvisorna reser sig människor över hela världen gemensamt i protest

och verkar för en annan världsordning. De välbemedlade ländernas storföretag och regeringar

kan inte längre ostört få sätta agendan för världspolitiken. En allt starkare kraft av sociala

rörelser som verkar för solidaritet utmanar dem. Globala samarbetsstrukturer som verkar för

rättvisa och hållbar utveckling får allt större förtroende bland människor. På flera ställen i

världen bygger solidaritetsrörelsen och radikala politiska krafter tillsammans motkrafter mot

den ekonomiska makten. Exempel på detta är former för deltagande demokrati och starka

lokala ekonomier.

Solidaritetspolitik

Vi vill att Sverige ska agera tillsammans med solidaritetsrörelsen och med världens fattiga.

Det innebär att Sverige inte kan underordna sig EU:s utrikespolitik. Sverige ska agera för och

förespråka global solidaritet och en rättvis världsordning. Detta ska göras utan bindningar till

europeiska eller andra stormakters intressen.

Vi vill fördjupa Östersjösamarbetet. Det är särskilt motiverat då länderna runt Östersjön delar

många gemensamma problem som havsmiljön, de överexploaterade fiskeresurserna och den

organiserade brottsligheten. Nordiska Rådet behöver kompletteras med en

Östersjöorganisation i vid mening för att stärka samarbetet i hela regionen. Organisationen för

Säkerhet och Samarbete (OSSE) och Europarådet är andra organisationer som är viktiga för

att säkerställa att de mänskliga rättigheterna följs i Europa.

Vi vill ta initiativ till att främja dialoger för fred där konflikter förekommer. Vi anser att

Sverige ska vara pådrivande för att omvärlden särskilt uppmärksammar Afrikas problem.

Västvärlden har en historisk skuld till Afrika. Afrika drabbades hårt av kolonialismen och

olika europeiska länders nationella intressen. Det behövs ett särskilt kraftfullt globalt stöd till

Afrika så att ekonomiska resurser skapas för att förbättra människornas levnadsvillkor.

Utvecklingssamarbete och skuldavskrivning

Den rika världen lever i dag materiellt gott på de globala orättvisor som begåtts i historien och

som består i olika former. Här finns ett överflöd samtidigt som människor i andra länder lever

under förhållanden som aldrig skulle accepteras i rika länder. Sverige och andra rika länder

måste förändra och anpassa sin livsstil till ett rättvist miljöutrymme som det är möjligt för alla

folk på jorden att leva inom. Sveriges anslag till utvecklingssamarbete ska uppgå till minst två

procent av bruttonationalinkomsten, BNI, och Sverige ska ta globala initiativ till att få andra

välbemedlade länder att göra detsamma. Sveriges utvecklingspolitik ska vara samstämmig.

Med det menar vi att Sverige inte kan ge stöd till miljöförstörande verksamheter samtidigt

som vi verkar för en hållbar utveckling. Sverige kan inte heller exportera vapen till fattiga

länder samtidigt som vi verkar för fred. Målet om en rättvis och hållbar global utveckling

måste gå före kortsiktiga ekonomiska fördelar för svensk industri.

I samarbetet med utvecklingsländerna är det viktigt att inte de rikas intressen och värderingar

av vad som är goda levnadsförhållanden dominerar. Ländernas och lokalsamhällenas egen

kultur och demokratiskt fattade beslut måste ligga till grund för utvecklingen. Den rika delen

av världens resursslösande livsstil ska inte vara något föredöme. Självtillit och stärkt nationell

och lokal demokrati bör därför ligga till grund för svensk biståndspolitik. Varje land ska ha

rätt att bestämma över sin egen jordbruks- och livsmedelspolitik, under förutsättning att

överskottet inte dumpas i andra länder. Det kallas livsmedelssuveränitet. Varje människas rätt

till mat sätts i första rummet. Det civila samhället i utvecklingsländerna måste få möjligheter

att bli mer delaktigt i utvecklingssamarbetet. Miljöpartiet ställer krav på att

administrationskostnaderna för biståndsmedel ska vara låga.

De länder som har höga och ohanterliga skuldbördor bör få sina skulder avskrivna snarast,

förutsatt att de frigjorda resurserna kommer de enskilda länderna till gagn, vilket inte sker i

dag. En stor del av de globala skulderna kan betecknas som illegitima genom att de ärvts från

korrupta diktaturer. Människors rätt till mat, sjukvård och skola ska alltid gå före betalningar

av lån. I-länderna har dessutom en historisk och ekologisk skuld till u-länderna.

Kommunal utrikespolitik

Vi vill arbeta för att svenska kommuner ska kunna driva en aktiv utrikespolitik genom

internationella vänorter, globala kampanjer och utvecklingsbistånd. I stora delar av världen

har den lokala arenan kommit att bli en verklig aktör för rättvisa, som en motkraft till de

negativa aspekterna av globaliseringen. En samarbetsorganisation för kommuner över hela

världen håller på att växa fram och bör stödjas. Vi vill se ett ökat samarbete mellan

kommuner för att dessa gemensamt ska kunna samordna alternativ till dagens globala

utveckling. En del av de globala utvecklingsmedlen bör fördelas via kommunerna, på samma

sätt som en större del av medlen bör fördelas via folkrörelser.

Feministisk global politik

Kvinnor bär en särskilt tung börda i många delar av världen, genom att de ofta har så gott som

hela ansvaret för hem, barn och jordbruksproduktion. Det är därför nödvändigt att i allt

utvecklingsarbete uppmärksamma den rådande könsmaktsordningen. Genusanalyser ska göras

och kvinnans position inom politik och ekonomi stärkas. Vi vill verka för att män tar större

ansvar för det gemensamma. Vårt arbete har som mål att kvinnor över hela världen ska kunna

bestämma över sina egna liv. Vi arbetar aktivt mot brott mot mänskliga rättigheter generellt

och mot brott mot kvinnors rättigheter i synnerhet. Den globala gröna rörelsen står helt enig

bakom dessa krav och bakom arbetet med att ge alla människor samma rättigheter oavsett

sexuell läggning. Arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ska ha fokus på

kvinnors och flickors rätt till sin egen kropp och sexualitet och nå både kvinnor och män.

Ofrivillig könsstympning är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. I dag hotar

spridningen av hiv flera länders utveckling. De som redan har blivit smittade av hiv måste få

tillgång till de medicinska framsteg som gjorts inom forskningen.

Riv murarna

Vi tror inte på konstlade gränser. Vi har en vision om fri in- och utvandring, där människor

har rätt att bosätta sig och verka var helst de önskar. Vi accepterar inte att den rika världen

sätter upp höga murar mot flyende. Vi vill att Sverige går före internationellt genom att lägga

fram en plan för att införa fri invandring. Detta ska kompletteras med en generös

flyktingmottagning. Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och ett oavvisligt moraliskt

krav, oavsett samhällsekonomiska omständigheter. Människor som har sökt sig till Sverige

ska ha rätt att få sin sak prövad i domstol. Sverige och övriga Europa behöver en mer human,

solidarisk och rättssäker flyktingpolitik. Ingen människa är illegal. Därför ska heller inga

asylsökande hållas i fängsligt förvar utan att ha begått brott. För en flykting innebär det en

omänsklig psykisk press att vara tvungen att vänta flera år på besked om en ansökan om

uppehållstillstånd. Vi anser därför att uppehållstillstånd automatiskt bör ges efter tolv

månader. Den asylsökande ska ha rätt till ett beslut i sitt ärende inom sex månader.

Tolkningen av asylrätt för barn ska vara särskilt human och utgå från barnets bästa. De

människor som i dag upplever sig vara tvungna att gömma sig måste ges tillgång till skola och

vård på samma villkor som andra. Vi vill att de som i dag lever utan papper ska få permanent

uppehållstillstånd genom en engångsamnesti.

Enligt Genèvekonventionen, som Sverige har undertecknat och bygger sin flyktingpolitik på,

räknas inte de som flyr undan krig, svält eller miljöförstöring som flyktingar med asylrätt. I

Afrika, Asien och Latinamerika finns flyktingdokument som liknar Genèvekonventionen,

men som har generösare regler och en bredare definition av vad det är att vara flykting. I

svensk flyktingpolitik måste asylskälen för dem som förföljts på grund av sin könstillhörighet,

sin sexuella läggning eller sin sexuella identitet få en mycket starkare ställning. Kvinnor och

barn som varit föremål för könshandel ska ha skäl för asyl. Även svält ska vara skäl för asyl.

Detta ger utrymme för en mer human syn på flyktingar och mänskliga rättigheter.

Folkgrupper utan land har särskilda skäl att behandlas humant i asylprocessen.

Ett solidariskt världssamfund

Alla folk har rätt till självbestämmande. En rättvis och fredlig värld kräver fungerande globala

strukturer. Det globala kapitalet och dess organisationer agerar i ständig opposition mot

Förenta Nationerna och andra internationella organ som arbetar för mänskliga rättigheter,

nedrustning och rättvis fördelning. Flera länder, med USA i spetsen, väljer att inte respektera

folkrätten utan driver ekonomisk politik och krig helt för att säkerställa egna intressen.

Resultatet blir en dragkamp där solidaritetsrörelsens strategi måste vara att stärka det

internationella samfundet i allmänhet och FN i synnerhet.

Ett starkare och reformerat FN

Dagens FN står många gånger handfallet i sina försök att stoppa pågående väpnade konflikter

och förhindra uppkomsten av nya konflikter. FN behöver bli mer effektivt, få mer resurser

och förnya engagemanget för fred och säkerhet. Vi arbetar för ett FN som har handlingskraft

att fullfölja de uppgifter som organisationen har att utföra. De välbemedlade ländernas

dominans i FN-systemet måste brytas till förmån för de ekonomiskt svaga ländernas röst.

Detta kräver en ny sammansättning av säkerhetsrådet och en reformering av vetorätten. FN:s

råd för mänskliga rättigheter ska ha en stark ställning. Samtidigt ska generalförsamlingens

befogenheter och möjlighet att verkställa beslut stärkas. Det globala civila samhällets

organisationer, som arbetar med mänskliga rättigheter, miljö och hållbar utveckling bör ges

större möjligheter att vara delaktiga i FN. Då kan också beslutsstrukturen inom FN bli mer

öppen.

Den internationella brottmålsdomstolen (ICC) är ett viktigt och positivt tillskott för en global

rättsordning. Vi vill upprätta domstolar för miljö och mänskliga rättigheter. Dessa domstolar

ska kunna föra stater och multinationella företag som bryter mot de överenskomna reglerna

inför rätta. FN-stadgan bör kompletteras med ett kapitel om konflikthantering med

ickemilitära metoder. Sanktionssystemet måste fungera mer effektivt. Vi föreslår en

sanktionsfond inom FN, från vilken FN-medlemmar kan bli kompenserade för ett

upprätthållande av sanktionerna.

Globala skatter

Vi arbetar för en Tobinskatt på valutatransaktioner för att minska global spekulation och en

koldioxidskatt på flygbränsle för att minska klimatuppvärmningen. Tobinskatten bör införas

så snart som tillräckligt många länder anslutit sig till idén. Skatterna kan ge en självständig

finansiering till FN och globala reformer inom FN:s ram. FN bör också ges verktyg för att

aktivt bekämpa den internationellt organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin.

Vi vill genom internationella överenskommelser avskaffa skatteparadisen. Det är bland annat

detta vi menar när vi talar om globala spelregler för kapitalet.

Global välfärd för nollsvält

Medborgerliga och politiska rättigheter, liksom de ekonomiska, sociala och kulturella

rättigheterna, så som de är fastlagda i internationella konventioner, ska gälla för alla individer

och överallt. Ändå dör tre miljoner barn under fem år varje år på grund av yttre faktorer i

miljön, och mer än sju miljoner barn dör på grund av kronisk undernäring. Vi vill

internationellt sätta upp ett globalt mål om nollsvält, ingen människa ska behöva svälta.

Rättvis handel

Rättvisa förutsättningar för handel är en viktig reform för att nå global rättvisa. Den orättvisa

världshandeln förstärks av de rika ländernas subventioner till jordbruket, exportbidrag, tullar

och kvoter för produkter som världens fattiga länder skulle kunna exportera. En ökad handel

är inte ett mål i sig, utan ett medel för att skapa utveckling och välfärd när den görs utifrån de

fattigas villkor och inom miljöns ramar. Vi vill slopa momsen på rättvisemärkta varor.

Vänd globaliseringen

Globaliseringen är ett fenomen som alltmer har kommit att prägla vårt samhälle. Med

globaliseringen sker en integrationsprocess kulturellt, språkligt, ekonomiskt, politiskt och

kommunikationsmässigt. Denna process gynnar framför allt den industrialiserade världen,

men också rika grupper i fattiga länder. I alla samhällen drabbas de fattiga hårdast av

globaliseringens negativa konsekvenser. Utvecklingen håller på att göra hela världen till en

handelsvara. Rätten till mat, dricksvatten och en ren miljö kan aldrig underställas kortsiktiga

globala vinstintressen. Globaliseringen har för några fattiga länder varit positiv när den har

kombinerats med att staten engagerat sig i utbildning, sjukvård och fattigdomsbekämpning.

Samtidigt har påtvingade privatiseringar raserat grundläggande samhällsservice och hälsovård

och lett till att fattiga människor blivit utan vatten och andra grundläggande förnödenheter.

Den globala eliten är på väg in i det nya globala samhället medan den överväldigande

majoriteten människor står vid sidan av denna process. Det beror på att det uteslutande är rika

länder och storföretag som dikterar reglerna för den internationella handeln. Resultatet blir att

de rika blir ännu rikare samtidigt som en ekonomisk och social utveckling i de fattiga

länderna motarbetas. Vi tror därför inte på dagens struktur inom organisationer som

Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken.

Organisationerna måste öppnas, den demokratiska kontrollen måste öka och de ekonomiskt

svaga länderna måste få ett större inflytande. WTO:s regelverk måste utvärderas och revideras

så att de fattiga kan få bättre handelsvillkor. WTO, IMF och Världsbanken bör införlivas i FN

så att deras arbetsområden begränsas, underställs FN:s målsättningar och lyder under

internationella konventioner.

Reformer inom EU

Vi är motståndare till EU och vill att EU ska upplösas. Så länge Sverige är kvar i EU försöker

vi dock använda det svenska medlemskapet för att förändra och förbättra organisationen. EU

ökar orättvisorna i världen och det krävs därför radikala förändringar av unionens fiskeri- och

handelspolitik. EU:s jordbrukspolitik bör helt avskaffas. Mänskliga rättigheter, fredlig

konflikthantering och en konfliktförebyggande politik måste sättas i första rummet för EU:s

bistånds- och utrikespolitik. Vi accepterar inte att EU steg för steg militariseras. Vi vill istället

bygga upp en civil fredskår med god samarbetsförmåga. Vi tror inte på idén att en ny

europeisk stormakt kan bli en motvikt mot kapitalets eller andra internationella intressen.

Tvärtom ser vi hur Sveriges arbete för de fattiga i världen har minskat till följd av EUmedlemskapet.

Ny global säkerhetspolitik

Den säkerhetspolitiska situationen har förändrats radikalt i omvärlden, men det militära

försvaret tilldelas, i Sverige och i andra länder, fortfarande orimligt stora ekonomiska anslag.

Den säkerhetspolitiska situationen har varierat historiskt. Vi menar därför att militärt försvar

inte är den rätta lösningen för att uppnå långsiktig fred. Hoten i dag är i första hand inte

militära. Beredskapen för att möta andra hot måste därför förbättras. Miljöförstöringen och

växthuseffekten kan komma att orsaka såväl konflikter som omfattande flyktingsströmmar.

Haverier i kärnkraftverk, oljekatastrofer i Östersjön och havererade datasystem är exempel på

nya hot mot säkerheten i den ekonomiskt rika delen av världen. Stora naturkatastrofer kräver

en omfattande och genomtänkt civil beredskap. Orsaken till konflikter och krig är ofta

maktpolitiska intressen och kamp om strategiska naturresurser som olja. För att få en

fredligare mentalitet och försvåra för ockupationsmakter vill vi att alla ska få kunskap om

fredlig konflikthantering och ickevåldsfilosofi redan i tidig ålder. Grogrunden för väpnade

konflikter utgörs ofta av extrem fattigdom, utanförskap, uttömda naturresurser,

miljöförstöring och brist på demokrati. En aktiv politik för minskat oljeberoende, global

rättvisa, demokratisering och en hållbar miljöpolitik är därför en politik för fred.

De globala orättvisorna skapar en grogrund för osäkerhet och terrorism. Våld kan aldrig

accepteras som en metod för att åstadkomma politiska förändringar. Men för att bekämpa

terrorhandlingar måste man vara kapabel att se och motverka den desperation som i grunden

är orsaken till terrorism. Världssamfundet får aldrig ge vika för en stats vilja att kontrollera

andra regioner eller acceptera statssanktionerad terror mot civilbefolkningar. Inga krig får

tillåtas.

Fredlig konflikthantering och avrustning

Vi är ett pacifistiskt parti. Vi tror att fred inte bara är målet utan även vägen dit.

Mänskligheten har utvecklat mängder med verktyg för att kunna hantera konflikter och kämpa

mot orättvisor genom ickevåld, som lydnadsvägran, generalstrejker och vägran att betala

krigsskatt. Världssamfundet agerar ofta alltför sent vid konflikter då våldet redan har gjort det

svårt att hantera situationen med civila metoder. Världssamfundet måste både på global och

regional nivå utveckla ett bättre system för att ta tillvara de tidiga varningar som alltid finns

när en konflikt utvecklas. Det behövs institutioner som per automatik utarbetar konkreta

förslag på politiska insatser för att förebygga en upptrappning av en konflikt så att den inte

övergår i våld. Stater där hiv och aids drabbat stora delar av den vuxna befolkningen riskerar

dessutom att kollapsa och inte klara sina samhällsfunktioner och den ekonomiska

utvecklingen. Även detta är en säkerhetsrisk.

Vi tror på och står bakom FN:s målsättning om allmän och total militär avrustning. Viktiga

delmål i det arbetet är nedrustningen av världens kärnvapenarsenaler, ett fortsatt arbete för

förbud av kemiska och biologiska vapen och en internationell reglering av handeln med lätta

vapen. Vapenhandeln i världen motverkar också länders möjligheter till utveckling. Sverige

bör upphöra med export av vapen, nedrusta och ersätta värnplikten med en frivillig värntjänst.

Den svenska säkerhetspolitiken ska i stället bygga på alliansfrihet och arbete för

internationella överenskommelser i frågor som rör nedrustning, ickevåldsfördrag och

demilitariserade zoner. Vi vill på sikt ställa om försvaret från ett militärt försvar till ett

ickevåldsförsvar, som både kan göra insatser mot ickemilitära hot, hantera konflikter och föra

ickevåldskamp vid ett eventuellt angrepp.

Svenskt deltagande i internationella fredsinsatser

FN är en viktig aktör för att upprätthålla fred och säkerhet. Sverige ska därför inte delta i

internationella insatser utan ett tydligt mandat från FN och beslut av Sveriges riksdag. Vi

accepterar ingen militär samordning av svensk militär med EU, andra försvarsallianser eller

enskilda länder annat än under FN:s ledning.

Långsiktighet

– allt hänger samman

Vi lever i en tid av miljöförstöring, samtidigt som medvetenheten ökar om de grundläggande

ekologiska förutsättningarna för livet på jorden. Miljöpartiet arbetar för en hållbar

utveckling med en resursmedveten livsstil, förnyelsebara energikällor, bränslesnåla fordon

och ny teknik. I det här kapitlet förklarar vi hur vi bygger ett långsiktigt hållbart samhälle.

Hållbar utveckling

För att få mer tid för barnen och varandra, en bättre hälsa och en god miljö för barn och

barnbarn att ta över kan vi tvingas acceptera en lägre materiell standard än i Sverige i dag. Att

ställa om samhället kräver förändrat ekonomiskt tänkande såväl som en medveten politik för

långsiktighet. Grön politik handlar om att vid varje beslut och varje handling tänka längre och

ta ansvar också för uppväxande och kommande generationer. Insikten att allt hänger samman

är därför central för oss.

De senaste åren har nya allianser för ekologisk förnyelse och innovationer växt fram. Några

exempel på detta är kommuner för hållbar utveckling, Agenda 21 och miljöorienterade

nätverk av företag. Kyrkor och andra sociala rörelser har ställt sig bakom målsättningar om ett

rättvist globalt miljöutrymme för alla människor. Bakgrunden är att världen befinner sig mitt i

en historisk epok som är förödande för miljön. Alternativet är en ekologiskt hållbar

utveckling. I grunden är det en fråga om rättvisa. Det är alltid de fattigaste i samhället som

drabbas hårdast av miljöförstöring. Det kan handla om luftföroreningar, ohälsosam mat,

förgiftad mark eller bristande tillgång på rent dricksvatten.

Bevarande och skydd av världens känsliga ekologiska system, grunden för allt liv, handlar

också om rättvisa mellan generationer. Att överkonsumera naturresurser, skapa enorma

miljöproblem som sedan kommande generationer får ta hand om, är en politik som vi avvisar.

Jorden är inte bara ärvd från tidigare generationer utan också lånad från kommande.

För oss hänger ekologi och demokrati samman. Många miljöproblem upptäcks lokalt. Därför

visar erfarenheten att där människor har möjligheter att påverka i ett öppet politiskt system

med möjligheter till direkt deltagande har också miljöproblemen tagits på störst allvar.

Globalt miljöansvar

En politik för hållbar utveckling kräver lokala, regionala, nationella och globala åtgärder.

Politiken måste vara sammanhängande. Vi vill se ett Sverige som är ett globalt

miljöföredöme. En väg till påverkan är att gå före och visa att en positiv förändring inte bara

är önskvärd utan även möjlig. Ska farliga kärnkraftverk i omvärlden avvecklas, måste Sverige

avveckla sin egen kärnkraft. Ska smutsiga industrier i grannländer renas, måste Sverige ställa

om sina egna industriprocesser. Ska skövlingen av regnskogen stoppas, måste de sista ur- och

naturskogarna i Sverige skyddas. Genom att enskilda länder och delstater vågat fatta radikala

miljöbeslut utan att invänta internationella överenskommelser har miljöopinionen världen

över blivit starkare och andra länder har så småningom följt efter.

Vår politik lägger ett tyngre ansvar för omställning på de rika delarna av världen. Det är inget

märkligt. Om hela världen skulle ha samma konsumtionsnivå som Sverige och den övriga rika

delen av världen, skulle hela det ekologiska systemet kapsejsa. Genom att fokusera på höjd

livskvalitet istället för hög materiell standard, kan vi trovärdigt påverka omvärlden. Endast så

kan den fattiga världen utvecklas på ett sätt utan att göra om våra misstag och istället börja

använda bättre teknik.

Det behövs också former för att motverka globala och gränsöverskridande miljöproblem.

Globala angelägenheter som till exempel utsläpp av koldioxidgaser, utfiskning av

världshaven, brist på vatten och förstörelse av viktiga ekosystem måste lösas genom politisk

handling på alla nivåer. Agenda 21-arbetet måste återupptas och genomsyra allt arbete. En

global miljödomstol, inom ramen för FN, ska upprättas för att säkerställa att länder och andra

globala aktörer följer gemensamt fastställda globala miljöregler. I domstolen bör även

miljörörelser ha rätt att driva processer.

Mänskligheten slår i det ekologiska taket

I dag lever mänskligheten på ett sätt som gör att man slår huvudet i det ekologiska taket. De

spelregler naturen satt upp negligeras och livsförutsättningarna för kommande generationer

minskar. Att regnskogen skövlas, ozonskiktet tunnas ut, den biologiska mångfalden utarmas

och växthuseffekten ökar leder till allt värre naturkatastrofer. Dagens livsstil förstör

naturvärden och skapar till synes oöverstigliga miljöproblem. Föreställningen om att

problemen håller på att lösas utan stora politiska förändringar stämmer inte. Det globala

kapitalet har tagit kommandot även på miljöområdet, på ett förödande sätt. Länders

möjligheter att sätta upp stränga miljöregler, skydda naturvärden och stoppa genmanipulering

beskärs av avtal som skrivs för att blidka de globala ekonomiska intressena. En global politik

för rättvisa är därför det samma som en global politik för hållbar utveckling.

Skydd av naturvärden

En politik för hållbar utveckling bygger på principer som genomsyrar det politiska

beslutsfattandet. En sådan princip är att mänsklig verksamhet ska ske med hänsyn till naturen

och anpassas så att livet och dess mångfald inte hotas. Skyddet av naturen är inte en isolerad

fråga. Det som sker inom ekonomin och samhället i övrigt påverkar naturen och livsmiljön för

alla arter. Naturskyddsfrågor måste därför vara integrerade i alla samhällssektorer.

Skyddet av skogar, våtmarker, stränder och ett flertal andra biotoper måste utvidgas och

skärpas. Sveriges skyddade arealer är fortfarande för små och otillräckliga för att kunna

säkerställa den biologiska mångfalden. Dessutom tillåter Sverige betydande störningar av

djur- och växtliv även i skyddade områden. Minst tio procent av Sveriges yta måste skyddas

för att arter och underarters fortbestånd ska säkras. Vi vill därför grundlagsskydda

nationalparkerna.

Biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden är ett mått på naturens rikedom. Vi vill verka för att flora och

fauna får fortleva under sina naturliga betingelser. Utarmningen av naturmiljön måste stoppas

genom ökat naturskydd, större krav på hänsyn inom jord- och skogsbruk, renskötsel och fiske,

minskade utsläpp av miljöstörande ämnen och minskat uttag av naturresurser. Försurningen

av mark och vatten kan motverkas genom en drastisk minskning av utsläpp från bland annat

trafik, industri och kraftverk. Kalkning kan endast begränsa skadorna och därför menar vi att

det är orsakerna till försurningen som måste motarbetas. För att undvika allvarliga störningar

av ekosystemen vill vi införa ett generellt förbud mot spridning av främmande arter och

genetiskt manipulerade organismer i naturen.

Rent vatten, bevarade hav och hållbart fiske

Rent vatten är en förutsättning för att kunna bevara den biologiska mångfalden. Människan

har hämtat näring ur sötvatten och hav sedan urminnes tider. Genom bland annat

industrifiske, övergödning, miljögifter och exploatering av kustzoner har störningarna på

dessa ekologiska system ökat. Vi vill stödja ett ekologiskt anpassat fiske som bedrivs i balans

med fiskens förmåga till reproduktion. Det behövs omfattande forskning på området och

internationell respekt för det forskningen kommer fram till.

Vi arbetar för att utsläpp av miljöstörande ämnen som kväve, fosfor och tungmetaller från

reningsverken ska minskas genom att industri- och hushållsavlopp separeras, avloppsnätet

förbättras och miljöfarliga produkter byts ut. Vi vill förbjuda all gas- och oljeborrning runt

våra kuster och vi verkar för en nordisk–baltisk överenskommelse om att freda haven vid de

gemensamma kusterna. Vi vill öka skyddet av nyckelbiotoper i vatten och av områden som är

speciellt viktiga för havets biologiska mångfald eller för många arters fortplantning. Ett sätt

att öka skyddet är att inrätta marina reservat och införa fiskefria områden. Vatten är vårt

viktigaste livsmedel. Vi måste därför motverka slöseriet och det spekulativa utnyttjandet av

vatten. Vatten ska vara en skyddad allmännyttig rättighet för alla människor. Offentligt ägda

vattenverk, oberoende av företagsform, får inte privatiseras eller börsnoteras.

Utvidgat ägaransvar

Brukande och ägande av skog och mark bör kopplas till ett ansvar för att det naturliga livet

inte ska utarmas. Vi vill motverka ett spekulativt ägande av såväl jord som skog. Markägare

och brukare bör ha ett personligt ansvar för sin mark och dess skötsel. Kostnaderna för

artbevarande och övrig naturvård ska delas av markägarna och samhället.

Hållbart skogsbruk

Genom tydliga regler för ägandet kan vi utveckla ett mer hållbart skogsbruk. Målet bör vara

att i högre grad än i dag producera kvalitetsvirke, då det innebär längre omloppstider och

större biologisk variation. Skogen är av stor ekonomisk betydelse, men produktionen av virke

får inte överordnas skogens övriga värden. Skogen är inte en hemvist för växter och djur, det

är djuren och växterna som utgör skogen. Skogen är en viktig del av vårt kulturarv och viktig

för friluftslivet, turismen och folkhälsan. Särskilt unika är de fjällnära skogarna genom sin

storlek, orördhet och kontinuitet. Sverige har ett internationellt ansvar för att dessa skogar

bevaras. Vi förespråkar ett certifierat skogsbruk (FSC) vilket innebär att det är ekologiskt,

socialt och ekonomiskt hållbart. Ungefär en procent av landets produktiva skogsareal ligger

nära tätorter. Berörda kommuner måste garantera att särskilt stor hänsyn tas till naturvårdsoch

rekreationsintressen i dessa skogar.

Globalt är skövlingen av tropikskogarna ett allvarligt problem. Avskogningen leder till

utrotning av arter, klimatförändringar, jorderosion, översvämningar och torka.

Skogsskövlingen medför också svåra sociala och kulturella problem för ursprungsfolk och

lokala samhällen som berövas sin hemvist och möjlighet till försörjning. En viktig strategi när

det gäller bevarandet av de tropiska skogarna är därför att stärka lokalsamhällenas och

ursprungsfolkens kontroll över sina egna naturresurser.

Hållbart jordbruk

Vi vill ha en omställning av jordbruket till att bli mer småskaligt och långsiktigt hållbart.

Dagens konventionella jordbruk är högt specialiserat med en koncentrerad djurhållning.

Jordbruket är beroende av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel. Detta innebär en

koncentration av växtnäringsämnen och att förlusterna av kväve blir onödigt stora. Det är

dessutom ett systematiskt brott mot ett antal ekologiska systemvillkor. Specialiseringen

innebär att växtföljderna ofta är ensidiga och att markens långsiktiga produktionsförmåga

försämras. Vi arbetar för att stärka familjejordbrukens roll inom lantbruksnäringen. Vi vill

ställa om jordbruket till ett långsiktigt hållbart produktionssystem. Ett ekologiskt

jordbrukssystem hushållar väl med växtnäringsämnen och prioriterar markens långsiktiga

produktionsförmåga. Det är viktigt att klarlägga odlingens påverkan på produktens kvalitet.

För att bättre kunna ta tillvara växtnäringen behöver gårdens djurantal anpassas bättre till

arealen och avloppssystemen kretsloppsanpassas. För att slam ska kunna återföras till

åkermark krävs att avloppssystemen sorteras vid källan. Detta så att inte växtnäringsämnen

förorenas av olika typer av kemikalier från hushåll, infrastruktur och industri. Vi vill ha höga

avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Det behöver inte leda till

konkurrensnackdelar för det svenska jordbruket, då intäkterna från avgiften bör återföras till

jordbruket i form av riktade miljöersättningar. Vi vill ta bort momsen på ekologisk mat och

arbeta för att öka andelen ekologisk mat vid offentliga upphandlingar. Jordbruket ska också

ha som syfte att bevara ekosystem. Det ska vara lika naturligt för en lantbrukare att producera

biologisk mångfald på ängsmarker som att producera mat. Det är viktigt med en regionalt

baserad livsmedelsproduktion, inte bara för att klara återföringen av växtnäringen. Vi anser att

svenskt jordbruk ska stå för en betydligt större andel av Sveriges livsmedelsproduktion än

i dag. Lantbruket är ofta avgörande för en levande landsbygd. Närproducerad mat för stad och

land närmare varandra och ökar kunskapen om och förståelsen för lantbrukets villkor.

Importerade djurprodukter ska ha samma krav på djurskydd som svenska djurprodukter. Vi

vill främja småskalig förädling av livsmedel. Reglerna ska förenklas, vi vill införa

investerings- och utbildningsstöd, satsa på mobila slakterier och arbeta för att minimera

antalet djurtransporter för slakt.

Livsmedel värda namnet

Utbudet av olika livsmedelsprodukter är enormt. Ändå är det inte lätt att vara en medveten

konsument, ofta på grund av bristande märkning. Konsumenterna ska ges fullständig

information om var och hur livsmedlen har producerats och odlats. För att alla ska ha tillgång

till livsmedel av god kvalitet utan giftsubstanser måste statliga styrmedel vidtas.

Prisskillnaderna mellan ekologiska eller rättvisemärkta produkter och konventionella måste

minska. Detta kan göras genom att exempelvis sänka matmomsen för hållbara produkter och

att statligt subventionera lantbrukarnas certifieringssystem. Onödiga tillsatser, såsom

azofärgämnen, ska inte vara tillåtna. Försiktighetsprincipen ska tillämpas, inte minst när det

gäller genmanipulerade livsmedel, antibiotika och bestrålning. Sverige ska våga vara ett

föredöme när det gäller förbud både mot livsmedelstillsatser och kemiska bekämpningsmedel.

En accelererande global miljöförstöring, jorderosion, minskande bördighet och

befolkningsökning, kommer att leda till allt större svårigheter att klara försörjningen av mat.

Det krävs därför att en betydande del av åkermarken används för att producera mat. Ur ett

globalt perspektiv måste konsumtionen av kött och annan animalisk föda minska, speciellt i

de rika länderna. Dels av miljöskäl och dels för att mängden livsmedel ska kunna hålla jämna

steg med den ökande befolkningen.

Djurens rättigheter

Djur har ett egenvärde och varje art har rätt att leva för sin egen skull oavsett dess värde för

andra. Djurens rätt att bete sig naturligt och slippa utsättas för lidande kräver förändring inom

djurhållningen. Sådant som pälsfarmer, trånga hönsburar och plågsamma djurtransporter är

inhumant och måste avvecklas. Plågsamma djurförsök ska successivt avvecklas och ersättas

med djurfria metoder. Tidelag och andra sexuella övergrepp mot djur ska förbjudas och vara

straffbart.

Djur är kännande varelser och allt nyttjande av djur måste därför ske utifrån en respekt av

såväl varje djurarts specifika behov som det individuella djurets behov. Människors önskan

att hålla sällskapsdjur får inte innebära inskränkningar i djurens rätt till naturligt beteende.

Sverige har en av världens bästa djurskyddslagar; mjölkkor går ute på sommaren, suggorna

får föda sina kultingar utan att vara fixerade i en stålrörsbur och det är inte tillåtet att avla

fram djur med genetiska defekter och benägenhet till sjukdom. Men lagens efterlevnad måste

förbättras. Det finns fortfarande områden där lagen måste skärpas. Till exempel måste

kastrering av obedövade griskultingar förbjudas. Djur ska inte få utnyttjas på cirkus. Alla

lagar om djurrätt bör samlas i en djurbalk som, i likhet med miljöbalken på miljöområdet,

förstärker djurens skydd. Talerätt ska ges till djurrätts- och djurskyddsorganisationer.

Djurens rättigheter är inte enbart en nationell angelägenhet. Vi arbetar därför för en FNkonferens

om djurens rättigheter som ska resultera i en deklaration på samma ämne.

Hänsynsfull jakt

Jakt som är hänsynsfull, miljöanpassad, reglerad och långsiktigt hållbar kan bidra till en

effektiv natur- och faunavård. Jakten ska anpassas till populationerna hos de arter man vill

jaga och deras utveckling över tid och rum. Jakttider och antalet djur som får skjutas ska

omprövas årligen och baseras på inventeringar för att säkerställa biologisk mångfald och

långsiktig hållbarhet. Jakt under vår och sommar, då djuren flyttar och reproducerar sig, ska

inte vara tillåten. Skadeskjutningarna måste minimeras, till exempel genom obligatoriska

årliga skjutprov för jägarna. Plågsam jakt, som jakt med fällor, grytjakt och jakt med levande

lockbeten ska förbjudas.

Rovdjurspolitik

Rovdjurspopulationen ska tillåtas att öka så att den blir livskraftig. Sverige ska hysa

långsiktigt livskraftiga stammar av de fyra stora rovdjuren varg, lo, björn och järv. Ökade

resurser ska ges till naturvårdsorganisationer och Naturvårdsverket för att sprida information

om rovdjur och skapa opinion mot illegal jakt. Polisen måste få större resurser för arbetet med

jaktbrott. Vi vill att viltvårdspolitiken ska utvecklas genom samråd med flera parter, som

ursprungsbefolkningen, lokalbefolkningen i övrigt, rovdjursforskarna och djurrättsrörelsen.

Förnyelsebara energisystem

Energiframställningen i världen är på väg att rubba klimatet. Klimatforskare blir allt mer

eniga om att nuvarande användning av fossila bränslen i form av kol, olja och naturgas

kommer att få fullständigt ohållbara följder inom en snar framtid. Klimatet blir varmare och i

dess spår kommer naturkatastrofer, ökenutbredning och människor som tvingas fly för att

söka sig ny mark för sin försörjning.

Kärnkraften ger ingen ersättning för förbränning av kol, olja och naturgas. Den skapar i stället

nya problem. Såväl kärnbränslet som kärnavfallet innehåller material som kan användas till

kärnvapen. Redan nu har många länder dolt sina projekt för utveckling av kärnvapen genom

att påstå att de forskar för att kunna skaffa sig civil kärnkraft. Ett annat problem är

förvaringen av avfallet från kärnkraften. Kärnbränsle och kärnavfall innehåller många av de

giftigaste ämnen som mänskligheten känner till och är i vissa fall dödligt radioaktiva i mycket

små mängder och under mycket lång tid. Under tidsperioder på tio- eller hundratusentals år

kan varken mänskligt intrång i ”slutlager”, grundvattenströmmar eller kemisk upplösning

förutses eller förhindras. Den typen av avfall får inte lämpas över på kommande generationer.

Kärnkraften bär dessutom på stora olycksrisker. Varken svenska eller utländska kärnreaktorer

är riskfria och även mindre utsläpp kan ge svåra konsekvenser. Också brytningen av uran till

våra kärnkraftverk skapar stora miljö- och hälsoproblem, globalt och lokalt där brytningen

sker.

Livet på jorden kan inte existera utan energi. Energi är grunden för det mänskliga samhället.

Men energin kan varken produceras eller konsumeras, bara omvandlas. Däremot kan

människan utnyttja energins innehåll: exergin.

På sikt måste all form av eldning med fossila bränslen upphöra. Varken bensin eller dieselolja

kommer att kunna användas för fordonsdrift. Naturgas och kol kommer inte att kunna

förbrännas i kraft- eller värmeverk. Ingen kärnkraft kan accepteras. Det som återstår är de

förnybara energikällorna, som sol, vind, vatten och bioenergi. Att ställa om energisystemet är

därför den främsta utmaningen för att nå ett hållbart samhälle.

Spara energi och avveckla kärnkraften

Sveriges energipolitik har hittills gått ut på att öka tillförseln av energi och då särskilt el. Vi

vill i stället stimulera effektivisering och teknik för att utnyttja energin bättre. Tekniken

utvecklas snabbt, men den nya kunskapen behöver spridas genom mer information. Vi vill ha

ökat stöd för att utveckla ny teknik och få ut den på marknaden. Vi vill skärpa byggreglernas

krav på energieffektivitet. Vi vill att bidrags- och avdragsregler för byggandet miljöanpassas.

I vissa fall krävs investeringsstöd eller ekonomiska garantier när ny teknik prövas.

Kärnkraften i Sverige ska avvecklas snabbt med början omedelbart. Det kan ske genom

skärpta säkerhetskrav, höjd skatt på kärnkraft och genom att kärnkraften får bära alla sina

kostnader, inklusive försäkringskostnader, fullt ut. Vi vill också lagstifta om avvecklingen

med hänvisning till de stora riskerna och de ekologiska konsekvenserna. Hälften av

kärnkraftselen kan effektiviseras bort, bland annat genom sparande och ersättning av

eluppvärmning. Den andra hälften kan ersättas med bioenergi, vindkraft och solvärme. Också

fossilanvändningen för värme och el ska minska. Elmarknaden måste fungera så att det blir

dyrare att använda el när den är dyr att producera. Därigenom minskar elvärmen och då också

marknaden för kärnkraft. Om det uppstår brist på el under energiomställningen bör detta lösas

genom import av grön el. Direktverkande el ska inte tillåtas som enda uppvärmningskälla vid

nybyggnation.

Vi anser att vattenkraften är färdigutbyggd i Sverige och vill grundlagsskydda de sista orörda

älvarna och älvsträckorna. Däremot kan vi acceptera ombyggnad och effektivisering av gamla

vattenkraftverk.

Alternativ energi

Sverige ska ligga i framkant när det gäller produktion av förnyelsebar energi. Utbyggnad av

biogas, solvärme och solceller behöver stödjas och stimuleras. Biobränsleeldade

kraftvärmeverk för produktion av el och fjärrvärme är ett bra alternativ för många tätorter och

industrier. Det finns bra lösningar för energikombinat där både el, värme och fordonsbränsle

kan produceras. Vi vill se en kraftfull satsning på vindkraft. En kombination av bränsleceller

och vätgas ger möjlighet att lagra de förnybara energikällorna. Vid överskottsproduktion av el

från sol och vind kan strömmen användas för att producera vätgas.

Global energipolitik

I internationella förhandlingar inom EU:s och FN:s klimatarbete ska Sverige driva att de rika

länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser mest och först. Subventioner till kolkraft,

torv och kärnkraft måste bort och ersättas av minimiskatter inom EU. Systemet för handel

med utsläppsrätter måste utvecklas, bland annat så att rätterna i högre utsträckning

auktioneras ut i stället för att delas ut gratis. Vidare måste tilldelningen bli mer restriktiv.

Sverige måste också ta kraftfulla initiativ för en global avveckling av kärnkraften. Vi måste

kräva att säkerhetsnivån höjs, försäkringsansvaret utvidgas och att internationella

konventioner upprättas för transport av kärnavfall. Ett första steg är att Euratomavtalet inom

EU, som har som målsättning att öka användningen av kärnkraft, skrotas.

Det finns stora utvecklingsmöjligheter för att tanka ned solens energi, samt finna

energieffektiviseringslösningar. Den andel solenergi som varje år når jordytan är många

gånger större än den energi som mänskligheten i världen använder i form av fossila bränslen.

Världens beroende av olja är destruktiv för miljön. Det bidrar dessutom till en instabil

världsekonomi där de stora vinnarna är oljekarteller och oljebolag. Gör vi inte en omställning

nu under ordnade former kan samma förändring tvingas fram senare, men till betydligt högre

ekonomiska och miljömässiga kostnader. Globalt sett är marknaden för miljövänlig

energiproduktion en av de snabbast växande. Många länder vill göra sig av med sitt beroende

av olja. Här finns stora möjligheter att exportera kompetens, kunskap om

energieffektivisering, produkter och miljöteknik.

Hållbara transporter

För att bryta den globala uppvärmningen är ett centralt projekt att ställa om till hållbara

kommunikationer. Transportsektorn är den största enskilda utsläppskällan för kväveoxider,

koldioxid, kolväten och partiklar. Trafiken bidrar, förutom till växthuseffekten, till bland

annat övergödning, försurning, störda ekosystem och bildandet av marknära ozon. Människor

drabbas indirekt genom olika sjukdomar och allergier och direkt genom buller och

trafikolyckor. Barn är särskilt utsatta och riskerna för deras hälsa är stora när de utsätts för

bilavgaser. Ytterligare ett problem med biltrafiken är att den kräver mycket utrymme.

Vi vill satsa på ny teknik för att få fram mer miljöanpassade drivmedel. Vi tror på teknik som

syftar till att koldioxidneutrala drivmedel utvecklas och används i allt högre utsträckning.

Energi, inklusive drivmedel, ska användas så effektivt som möjligt. Ekonomiska styrmedel är

möjligen det mest effektiva verktyget för att genomföra det.

Transportsnålt samhälle

Vi vill bygga ett transportsnålt samhälle baserat på nära försörjning, lokal

livsmedelsproduktion och lokalt arbete, där fler har möjlighet att arbeta hemifrån och nå både

information och service med hjälp av IT. Vi strävar efter att persontransporter huvudsakligen

ska ske med hjälp av cykel, energisnål kollektivtrafik eller med bil med låg

bränsleförbrukning och förnybara bränslen. För att åstadkomma det vill vi bygga ut

järnvägsnätet, öka turtätheten, satsa på förnybara bränslen, anlägga fler cykelbanor och arbeta

för lägre taxor i kollektivtrafiken. Vår vision är nolltaxa inom lokal kollektivtrafik och en låg

enhetlig taxa för interregional järnvägstrafik. Kollektivtrafik ska prioriteras framför

privatbilism och bilfria innerstäder är en målsättning för att bevara levande stadskärnor. De

olika tågbolagen måste samordna taxor, biljettbeställning och tidtabeller för att bli mer

konsumentvänliga. Priserna ska styra mot användandet av mer miljövänliga

transportalternativ. Miljöstyrande trängselavgifter är ett annat verktyg för att styra om

transporterna. Godstransporter ska styras över från vägtransporter till järnväg. Vi ser positivt

på framtida transportteknologier, till exempel spårtaxi och utvecklade bussystem.

Merparten av de hälsofarliga ämnen som finns i luften i städerna kommer från vägtrafiken. Vi

vill skärpa avgaskraven så att bättre reningsmetoder och mer miljöanpassade drivmedel sprids

snabbare. Vi vill också arbeta för att helt få bort de mest bränsletörstiga och förorenande

fordonen från stadsmiljön.

Minskning av bränsleförbrukningen är en strategisk fråga eftersom det är svårt att byta ut all

bensin och dieselolja i världen mot biodrivmedel om inte fordonen blir bränslesnålare. De

tekniska möjligheterna att minska förbrukningen är goda, men det krävs politisk vilja och

envishet. Efter 2015 anser vi att det inte ska vara tillåtet att tillverka och sälja nya bilar som

drivs med enbart fossilbränsle i Sverige.

Hållbar sjöfart och minskad flygtrafik

Sjöfarten har den i särklass största andelen av landets godstransporter och är ett energisnålt

transportmedel. För att minska de miljöfarliga utsläppen från sjöfarten måste vi ställa hårdare

avgaskrav på fartyg och även driva denna fråga internationellt. Trenden mot allt snabbare

fartygstransporter med hög energianvändning måste brytas. Ett ökat internationellt samarbete

krävs för att förhindra att fartygstankar rengörs till havs. Alla tankfartyg bör förses med

dubbelskrov för att minska risken för utsläpp från fartyg vid eventuell kollision till havs. Flyg

är det sämsta transportsättet ur miljösynpunkt. Flygbolagen ska tvingas betala för

flygbränslets negativa miljöpåverkan genom bränsle- och koldioxidskatter.

Post och telekommunikation

Över hela Sverige måste det finnas tillgång till god post och telekommunikation till lågt och

enhetligt pris. Ansvaret för detta, som för annan infrastruktur, ska vila på samhället. Ny

informationsteknik, internet och mobiltelefoni ger möjlighet att skapa ett samhälle med

mindre transportbehov utan att kommunikationen i sig behöver minska.

Utbyggnaden av elnät, mobiltelefoni och den tredje generationens mobiltelefoni, 3G, har lett

till en ökad belastning av elektromagnetisk strålning i vår livsmiljö. Vi vill att hälsoeffekterna

av den ökande elektromagnetiska strålningen och särskilt 3G-nätet undersöks. Det behövs mer

oberoende forskning kring den sammanlagda strålningsbelastningen, den så kallade

elektrosmogen, och dess effekter på vår hälsa. Kommunerna måste få möjlighet att utifrån

miljöbalkens försiktighetsprincip stänga av mobilsändare när människors oro eller hälsoskäl

kräver det. Vi kräver att bygglovsplikt införs för basstationer för mobiltelefoni samt att det

inrättas ett offentligt register över basstationer.

Samhällsgemenskap

– vi har ansvar för varandra

Vid vissa tillfällen i livet är vi särskilt utsatta, när vi föds, när vi blir sjuka och när vi blir

äldre. Då är det viktigt att samhället erbjuder god vård och en värdig omsorg. I detta kapitel

berättar vi om vår syn på en vård med mångfald och trygghet.

Mångfald och gemenskap

Vår vision om samhället utgår från människans behov av gemenskap. Samhällets mångfald,

allas delaktighet i demokratin och allas lika rättigheter ska garantera att alla har samma

möjligheter att göra egna livsval. Vi vill att alla ska kunna känna sig trygga, behövda och

delaktiga. Det kräver, förutom nya ekonomiska prioriteringar, en väl fungerande frisk- och

sjukvård, välfärd för alla, en värdig äldreomsorg samt en human socialpolitik.

Klyftorna i Sverige och den del av världen som Sverige tillhör har ökat under de senaste åren.

Revorna i välfärden syns allt tydligare. Utslagning, hemlöshet, våld och droger skapar

fruktansvärda problem för den som drabbas, men också för samhället i stort. Rädslan för att

bli utslagen skapar ett samhälle där en egoistisk strävan att klara sig själv ersätter

gemensamma insatser. Detta gör att vi riskerar att förlora vår förmåga att se oss själva i andra.

Social trygghet

Vi vill utforma politiken så att människors trygghet och oberoende stärks. Målet för vår

socialpolitik är ett öppet, rättvist, solidariskt och kärleksfullt samhälle. Vi anser att integritet

och respekt för människan ska prägla det sociala arbetet. Hjälp till självhjälp, goda

förutsättningar att kunna bestämma över sin framtid samt påverka och hantera sina svårigheter

bör erbjudas. Trygghetssystemen bör så långt som möjligt administreras av en myndighet, och

reglerna för finansiellt stöd bör vara så enhetliga som möjligt. Den enskilde kan då lättare

förstå vilka rättigheter och skyldigheter hon eller han har.

Ansvarstagande bostadspolitik

Vi vill ha en aktiv bostadspolitik. Bostadsbristen kan lösas genom att det byggs mer, och

fördelningen av bostäder ska ske utifrån sociala utgångspunkter. Bostadsbrist kan inte helt

byggas bort, utan måste också ses i ett regionalpolitiskt perspektiv. Hyresrätter ska i huvudsak

fördelas av kommunala bostadsförmedlingar. Vi vill stödja byggandet av ekologiska hus med

små och billiga lägenheter i sunda, välplanerade omgivningar. Att bo och att hyra ut rum ska

inte beskattas, men väl bostädernas miljöbelastning och vinst vid försäljning.

Bostadssegregationen skapar ett utanförskap. Vi vill förändra detta genom färre ensidigt

byggda bostadsmiljöer och fler varierande bostadsområden med olika hustyper och

upplåtelseformer. Fler bostadsområden bör präglas av självförvaltning. Den kooperativa

hyresrätten ska främjas och utvecklas, liksom andra former av boendeinflytande i

flerfamiljshus. God tillgång till samlingslokaler och fritidsaktiviteter är väsentligt för att skapa

en god boendemiljö.

Allas rätt till ett hem

Hemlöshet orsakas bland annat av arbetslöshet, ekonomiska problem och missbruk. Att vara

utan bostad innebär ett stort psykiskt och fysiskt lidande. Vi anser att det är en självklarhet att

alla ska garanteras boende och att det ska ordnas med lämplig boendeform utifrån individens

situation. För en del hemlösa kan ett gruppboende med tillgång till vårdpersonal vara

nödvändigt, medan det för andra är bättre med eget boende.

Omsorg av äldre

Omsorgen av äldre ska kännetecknas av att man tar tillvara det friska, och att man bibehåller

varje persons funktioner och färdigheter. Därför är förebyggande friskvård och stimulerande

vardagsliv viktigt. Djur och natur har en positiv inverkan på många äldre människors

välbefinnande. Vi vill göra det möjligt, för alla som vill, att få tillgång till djur och natur

genom hela livet. Dagens kommunala äldreomsorg bör kompletteras med frivilliginsatser som

sätter guldkant på tillvaron. Personaltätheten på äldreboenden ska dimensioneras så att även

sociala och psykiska behov kan tillgodoses. Boendefrågan är central för att få en äldreomsorg

som är anpassad efter individens önskemål. Vi vill skapa former för att underlätta individuella

lösningar på boendet. Möjligheten att bo kvar i hemmet ska stödjas från samhället. Vi ser

positivt på generationsboende, kooperativa och alternativa boendelösningar.

Det finns ett stort behov av att forma en tydlig brygga mellan sjukvård och äldreomsorg.

Äldreteam bestående av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och undersköterska kan

optimera omsorgen av den enskilde. Genom att personalen får en helhetssyn på individen kan

till exempel den destruktiva övermedicineringen försvinna. Utan de anhörigas insatser skulle

vården inte fungera, därför måste anhöriga i högre utsträckning erbjudas stöd och avlastning.

Personalens roll inom äldreomsorgen är mycket betydelsefull. Personalen måste kontinuerligt

få god vidareutbildning som stärker deras identitet och kunskap och på så sätt hjälper dem att

på bästa sätt möta äldre i behov av omsorg.

Friskare människor

Det samhälle som finns i Sverige gör allt fler sjuka. Människor slås ut av hårda villkor i

arbetslivet, krav på hur kvinnor och män ska vara och bete sig samt ett utbrett utanförskap. En

av de stora utmaningarna blir att skapa möjligheter för människor att vara friska. Det är en

absolut förutsättning om vi ska behålla en välfärd för alla.

Folkhälsofrågor handlar om rättvisa. Dagens skillnader i livsvillkor mellan olika grupper visar

sig också i form av ojämlik hälsa. En politik mot segregation, diskriminering och utanförskap

samt för minskade klyftor kan ge stora hälsovinster. Tydligast syns det bland barn och unga i

deras livssituation. Folkhälsopolitiken måste därför utgå från att insatser görs tidigt i livet.

Många sjukdomar orsakas av livsstil och den fysiska, psykiska eller sociala miljön. Hela

livsmiljön påverkar både välbefinnande och sjuklighet. Ett väl fungerande socialt nätverk, god

arbetsmiljö, minskad drogkonsumtion, mindre stress samt förändrade kost- och motionsvanor

är exempel på verkningsfulla åtgärder. Alla samhällsaktörer har ett ansvar för att

folkhälsoperspektivet finns med i all samhällsplanering.

Kommunerna måste ges ett uttalat ansvar för kommuninvånarnas hälsa. Varje kommun bör ta

del av folkhälsorapporter och göra egna folkhälsoplaner. Analyser av hälsokonsekvenser bör

göras innan politiska beslut fattas. Landstingen kan förstärka det förebyggande arbetet genom

ökade insatser av forskning, utbildning, information och personlig rådgivning. Den

miljömedicinska kompetensen bör också utökas. Statistik och information hos landstingen

skulle kunna bli en god kunskapsbas för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

På det lokala planet bör den förebyggande vården och rehabiliteringen kompletteras med

bland annat hälsohem och hälsocentra. Arbetsgivarna kan också ta ett större ansvar, bland

annat genom att erbjuda arbetstagarna möjlighet att motionera på arbetstid. Även hälso- och

sjukvårdsinstitutionerna har en uppgift i att motverka ohälsa. Det gäller inte minst för den del

av befolkningen som lever med kronisk eller långvarig sjukdom. Här har vården ett viktigt

ansvar, och närvården måste spela en huvudroll i hälsoarbetet. Att bevara och förbättra hälsan

är avgörande för livskvaliteten hos varje enskild människa.

Vård för hela människan

Solidaritet ska vara ledordet för vård och omsorg. Alla ska kunna känna sig trygga i att

samhället bistår med den vård de behöver. Hälso- och sjukvården ska utgå från den enskilda

människans behov och upplevelse av sin situation. Det är därför centralt att patienter och

närstående får vara delaktiga i vården. Eftersom varje människa är unik måste vård ges utifrån

en helhetssyn på individen som omfattar kropp och själ. I omhändertagandet av en människa

måste hänsyn tas till kön, ålder och personlig utveckling. Vi vill införa ett system för att säkra

kvaliteten i vården. Systemet ska utgå från mätbara faktorer i form av hälsovinst och nytta för

den enskilde patienten.

Samhället måste ha en helhetssyn på människan. Ökad samordning underlättar rehabilitering

och möjligheten att fungera i samhället. Särskilt viktigt är samarbetet vid vård av människor

med kroniska sjukdomar eller funktionshinder och långtidssjuka äldre. Samarbetet och

samordningen måste förbättras inte bara inom sjukvården, utan också mellan sjukvård,

kommunal omsorg, skola, arbetsplatser och myndigheter såsom försäkringskassan och

arbetsförmedlingen. Betydelsen av psykosociala faktorer måste betonas mer än tidigare.

Närvård med helhetssyn

Närvården ska vara grunden i hälso- och sjukvården. En god kvalitet på närvården förutsätter

nära samverkan mellan hälso- och sjukvård, primärvård och sjukhusvård. Närvården blir

därmed en funktion och inte en vårdnivå, och definieras därför utifrån sitt innehåll och inte

utifrån organisationen. Både planerad och akut närvård ska bygga på trygghet och

tillgänglighet. Komplementär- och alternativmedicin samt psykoterapeutiska metoder ska

vara naturliga delar av vården. Hembesök ska kunna göras i större utsträckning än i dag och

vård i hemmet ska underlättas genom ett bättre samarbete mellan kommun och landsting.

Patienten har rätt att vara välinformerad och aktiv. Att känna förtroende för och tillit till

vården har ofta avgörande betydelse för resultatet av behandlingen. Att vara välinformerad

och motiverad som patient ökar möjligheterna att bli och hålla sig frisk. Med ökade kunskaper

följer krav på delaktighet och makt: att kunna välja och välja bort. För den som är osäker på

hur olika vårdalternativ fungerar är det fria valet inte mycket värt. En viktig uppgift för hälsooch

sjukvården är därför att sprida kunskap, hjälpa den enskilde att finna sin väg till god hälsa

och vägleda rätt i vården.

Vårdens lokaler ska vara tillgängliga för alla och erbjuda en smakfull utformning i fråga om

färg, form och planering, liksom möjlighet till ro eller viss aktivitet. Matens kvalitet och

kulturen inom vården kan, tillsammans med ett varmt och mänskligt förhållningssätt, stödja

den medicinska behandlingen.

Egenvård

Människor som har makt över sina liv upplever oftare att de har god hälsa. Det är viktigt att

samhället ger människor förutsättningar att ta ett större eget ansvar för sin hälsa. Egenvård är

att förstå hur man handskas med de krämpor och sjukdomar alla kan drabbas av. Egenvård är

att känna igen sjukdomstecken och veta när man bör kontakta sjukvården. En väl fungerande

sjukvårdsupplysning kan ge stöd och råd för egenvård, och därigenom medverka till att

vården används på rätt sätt.

Psykisk hälsa

Ett helhetsperspektiv måste prägla synen på psykisk ohälsa och ansvaret för den psykiska

ohälsan ska ingå som en naturlig del av närvården. Människor ska få hjälp på lika villkor

oavsett om de har fysiska eller psykiska symptom. Insatserna för barn och unga bör ske i

samverkan med anhöriga, barn- och ungdomspsykiatrin, barnavårdscentraler, förskolan,

skolan, ungdomsmottagningar, fritidsverksamheten och andra i barns och ungas närhet.

Människor med komplexa vårdbehov som funktionshinder, kroniska sjukdomar,

neuropsykiatriska problem eller missbruk ska ges samma möjligheter som andra att få

psykiatrisk hjälp. Psykosociala och miljömässiga faktorer måste ges en större tyngd i vården.

Genom att människor i kris tas om hand kan långvariga sjukdomsförlopp förebyggas.

Helhetssyn på barnafödandet

En av de största händelserna i många människors liv är att bli förälder. Det måste därför

finnas god information inför förlossningen. Kvinnans hälsotillstånd och trygghet ska vara

vägledande i val av vård. Utgångspunkten för vården som erbjuds ska vara kvinnas egna

önskemål. Vård ska erbjudas i den miljö kvinnan väljer att föda i, oavsett om det är på

specialistklinik, hälsoinrättning i bostadens närhet eller i hemmet. Vi vill också utveckla

barnmorskeledd förlossningsverksamhet. Vi ser gärna en utvecklad vårdkedja från mödravård

och förlossning till eftervård och barnhälsovård. Alternativ till farmakologisk smärtlindring

ska kunna erbjudas. Pappan ska stödjas i sin roll före, under och efter förlossningen. Vid

födsel i hemmet ska kostnaderna ersättas av landstinget. Amning ska uppmuntras.

Värdigt slut

Varje individ ska ha rätt att dö värdigt i en känd och lugn miljö, till exempel i hemmet, med

god tillgång till vårdresurser och kompetens. Därför måste utbildningen kring vård i livets

slutskede vara god. Vård på hospice kan vara ett komplement till vård i egna hemmet, både

som avlastning för anhöriga och för de patienter som önskar avsluta sina dagar där.

God specialiserad vård

Vid de tillfällen och de tillstånd som kräver mer kvalificerad vård än den närvården kan ge

ska specialiserad och högspecialiserad vård kunna ges på lika villkor. För att det ska vara

möjligt måste större områden vara utgångspunkt för hälso- och sjukvårdens organisation. I

vissa fall bör vårdområdet vara så stort som hela landet och i vissa fall även involvera våra

grannländer. Specialiserad och högspecialiserad vård ska gälla för både kroppsliga och

psykiska diagnoser.

Tandvård för alla

Tandvården ska ha samma villkor som övrig vård. Därför vill vi att tandvården ska vara en

del av den offentligt finansierade vården och ingå i ett gemensamt högkostnadsskydd. Arbetet

bland barn och ungdomar för att förebygga tandskador bör prioriteras högt. Även svaga

grupper i samhället ska ha tillgång till en god tandvård. Allt tandvårdsmaterial ska vara

innehållsdeklarerat och allergitestat. Dessutom behövs forskning kring tandvårdsmaterialens

inverkan på miljö och hälsa. Av hälso- och miljöskäl ska användning av amalgam förbjudas.

Komplementär och alternativ vård

Det behövs en god dialog, samverkan och ett vetenskapligt samarbete, byggd på öppenhet och

ömsesidig respekt, mellan skolmedicin och komplementärmedicin, även kallat

alternativmedicin. Ett nationellt och offentligt register över utövare av komplementärmedicin

ska finnas. Godkända komplementärmedicinska metoder måste bli en integrerad del av det

allmänna sjukvårdssystemet. För att öka kunskapen och förståelsen för komplementärmedicin

bör sjukvårdspersonal inom den offentliga vården erbjudas utbildning och vidareutbildning

inom komplementär behandling. Liksom vid annan vård måste komplementär utbildning och

behandling kvalitetssäkras. Därför behövs ett komplementärmedicinskt informations- och

forskningscentrum med tvärvetenskaplig inriktning. Mångfalden är viktig och därför bör

tillgången på komplementärmedicinska vårdformer ökas.

Läkemedel som ett alternativ bland flera

Dagens användning av läkemedel kan innebära en risk för att normala livsprocesser

medikaliseras. En utveckling där användandet av och kostnaderna för läkemedel inte kan

relateras till hälsovinster för patienterna måste motarbetas. Läkemedel kan vara en bra

behandlingsmetod som minskar patienternas lidande och förebygger sjukdom, men det ska

inte ses som ett givet förstahandsalternativ. Andra åtgärder kan till exempel vara fysisk

aktivitet på recept, komplementärmedicinska behandlingar och psykoterapeutiska

behandlingar. Skillnaden i förmåga att bryta ned läkemedel och dess biverkningar måste

uppmärksammas för olika kön och olika åldrar.

God utbildning och fortbildning för hälso- och sjukvårdspersonal är nödvändigt för att väga

behandling med läkemedel mot annan behandling. Hälsoproblem och stora onödiga kostnader

för felaktig medicinering visar på behovet av en förstärkt kompetens inom äldrevården.

Regelbundna kontroller av användandet av läkemedel bör genomföras av landstingen och

äldrevården i kommunerna.

Många läkemedel bryts ned långsamt och påverkar miljön. Därför ska läkemedel

miljöklassificeras och miljömärkas. I takt med att nya läkemedel tas fram ska gamla och

miljöfarliga läkemedel om möjligt ersättas.

Läkemedels- och teknikutvecklingsföretagens inflytande över sjukvården är i dag alltför stort.

Därför ska möjligheten för läkemedels- och teknikutvecklingsföretagen att bedriva reklam för

sin verksamhet mot hälso- och sjukvården regleras. Det är också viktigt att en tydlig

redovisning sker av ekonomiska bindningar och andra relationer.

Välfinansierad vård

Vård och omsorg ska säkerställas för alla människor i hela landet. Därför ska hälso- och

sjukvården vara demokratiskt styrd och solidariskt finansierad med i huvudsak offentliga

medel. Det betyder dock inte att all hälso- och sjukvård ska vara offentligt utförd. Vi är

positiva till lokala initiativ i form av alternativa driftsformer som intraprenad, entreprenad och

kooperativ. På så vis ökar patienternas valmöjligheter liksom möjligheterna att ta tillvara nya

idéer om arbetssätt och organisation. För att garantera en någorlunda likartad och rättvis

vårdstruktur i hela landet är vi mot försäljning eller överlåtelse av driften av offentligt ägda

sjukhus till vinstutdelande aktörer. Vi vill även fortsättningsvis att vården ska vara

behovsstyrd och inte styrd av marknaden.

Prioriteringar på etisk grund

Den medicintekniska utvecklingen går snabbt framåt, vilket leder till att allt fler sjukdomar

kan behandlas och botas. När klyftan växer mellan vad som är möjligt att göra och de resurser

som finns tillgängliga är det nödvändigt att säkerställa att de människor som har de största

behoven får vård i första hand. De öppna prioriteringarna ska vila på en etisk plattform som

fastställs nationellt. I ett solidariskt samhälle måste vården av de mest allvarliga sjukdomarna

prioriteras. Debatten om prioriteringar måste vara bred och ge möjlighet för alla medborgare

att delta.

Ett samhälle fritt från drogmissbruk

Vi strävar efter ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt ett minskat bruk av alkohol

och tobak. Vi tror att det upplevda behovet av berusning minskar om stressen reduceras,

ensamhet motarbetas, människans makt över sitt eget liv stärks, en meningsfull fritid erbjuds

och om delaktigheten ökar. Det är viktigt att vi lär oss att förstå missbrukets orsak och verkan

för att så tidigt som möjligt kunna sätta in åtgärder som förhindrar att en människa faller in i

missbruk och beroende. Missbruk handlar om såväl arv som miljö.

Drogmissbruk leder till utslagning, utanförskap och till stort lidande både för missbrukaren

och anhöriga. Alkoholanvändningen har ökat kraftigt och missbruket skördar i dag långt fler

liv än narkotikan. Vi vill ha en restriktiv alkoholpolitik. Vi vill behålla Systembolaget och de

höga alkoholskatterna och vi vill värna alkoholfria miljöer. Skatten på alkohol ska vara hög

för att dämpa konsumtionen och begränsa missbruket samt bidra till att täcka samhällets

kostnader för alkoholens konsekvenser. Det är av särskild vikt att samhället vidtar kraftiga

åtgärder mot langning och försäljning av alkohol till minderåriga. Sverige ska ha kraftigt

begränsade införselkvoter på alkohol gentemot andra EU-länder och verka för att införa höga

minimiskatter på alkohol inom EU.

Vi vill öka stödet till information och kunskap om droger. Samhället ska tydligt motverka

smuggling, försäljning och användandet av narkotika. Alla narkotikamissbrukare ska ha rätt

till drogfri rehabilitering. Vi anser att målet om ett narkotikafritt samhälle och en restriktiv

narkotikapolitik kan och måste samexistera med möjligheten att reducera skador av

narkotikaanvändning. Alla har rätt till sjukvård och därför kan inte drogfrihet avkrävas för att

någon ska få tillgång till sjukvård. Det innebär också att vi inte kräver drogfrihet för att en

narkoman ska få sjukvård i syfte att minska skadorna av sitt missbruk. Vi anser att

läkemedelsassisterad behandling är förenlig med en restriktiv narkotikapolitik. Missbrukarens

ofta komplexa problematik kräver ett nära samarbete mellan de olika länkarna i vårdkedjan.

Framför allt måste patienter med så kallade dubbeldiagnoser uppmärksammas.

Stigfinnarna

– ett parti i rörelse

Vi har tagit på oss dubbla roller. Vi fungerar både som stigfinnare och som politiskt parti i

traditionell mening. Vi är både före vår tid och mitt i den. Kombinationen är ofta svår. Vi får

inte vara så långt före att vi tappar kontakten med dem som kommer efter, stigen får inte växa

igen. Samtidigt vet vi att ingen tid finns att förlora. Vi vågar vara steget före. Vi är

stigfinnarna i svensk politik – ett alternativ för överlevnad och solidaritet.

Kärleken till livet

Vi är ett obekvämt parti. Vi gröna ifrågasätter den rådande världsbilden, de rådande

maktstrukturerna och de ideologier som styr världen. Men förändringar kräver tålamod och

envishet. Den inre lågan måste hållas levande också när motgången, sorgen och rädslan känns

övermäktig. Lågan som brinner för livet, kärleken och solidariteten får aldrig någonsin

slockna. Den är en förutsättning för människans egen mänsklighet.

Som alla eldar måste även denna hämta sin energi ur något. För oss kan ledstjärnan

sammanfattas i orden: kärleken till livet. Det är ur en grundläggande kärlek till livet som hela

vår politiks innehåll springer. Det är källan att ösa ur. Tillsammans med den brinnande viljan

bildar den urkraften för oss.

Vägen till framtiden

Vägen till ett ekologiskt hållbart samhälle innebär förändringar – ofta smärtsamma – men

också glädje över att få vara med i arbetet för att återvinna framtiden och ett bra liv åt våra

barn och barnbarn. Det är bara inom de ramar naturen sätter som vårt samhälle kan

upprätthålla välstånd och välfärd under en längre tid. Det sägs att en fjärils vingslag i

Amazonas kan vara början till en orkan i Europa. Världen är full av komplexa samband och

ömsesidiga beroenden. Därför ska vi inte betrakta oss som naturens härskare. Vi kan inte veta

hur lite eller hur mycket vi förstått.

Det är inte för sent, men det är bråttom. Ju längre förändringen dröjer, desto djupare blir

problemen och desto svårare blir omställningen. Den tidsmarginal vi hade igår har redan

minskat. Tiden rinner som sand mellan fingrarna.

Det är inte för sent, men det är bråttom. Minsta sten kan bli ett berg att klättra över, när det

som växer är öknarna och hålen i himlen medan skogarna skövlas och dör.

Det är inte för sent, men det är bråttom. Livet är ett ständigt under. I varje ord som lyfter finns

möjligheten. Vi blir allt fler som inte accepterar att framtiden försvinner i föroreningar. Vi blir

allt fler som inte accepterar att de avgörande besluten flyttas utom räckhåll. Tillsammans kan

vi få orden att växa till handling och handlingen att växa till förändring. Hoppet finns i att

kärleken till livet är större än likgiltigheten.

Vägen till framtiden går inte genom stora teorier eller partiprogram. Vägen till framtiden går

genom människors hjärtan. Om vi har modet, kraften och viljan så har vi också en framtid.

Låt oss tillsammans

snarast söka oss fram till

ett sätt att leva

som är möjligt för alla på jorden

i tusentals år

utan att miljön föröds

eller människor missbrukas